Livsnödvändig läsekonst

Det trycks böcker som aldrig förr, men blir de lästa? Och vilka böcker är det vi läser? På den första frågan är svaret enkelt: visst läses det böcker i Sverige, men allt färre, av allt färre.

18 juli 2012 00:00

Det är en trend med många år på nacken, dock tydligast sedan medierevolutionen på 1990-talet. Sedan 1995 har andelen svenskar som läser under en vanlig dag minskat med ungefär tio procent, trots att bokutgivningen samtidigt skjutit i höjden och priserna sjunkit.

Särskilt tråkigt att se är att gamla köns- och klassmönster åter skärps. Allra minst läser män över 18 år, i praktiken de män som inte längre ordineras skönlitteratur i skolan. Det går också lätt att se det sociala arvets betydelse, med långt fler läsare från rika och högutbildade hem.

Den andra frågan är mer komplicerad. Det är naturligtvis inte så att alla litteraturtyper påverkas lika. Flera nya mediekanaler och underhållningsmedel konkurrerar med böcker och tidningar – i synnerhet den stora tidstjuven internet. Men det går inte att vifta bort den minskade läslustan som bara en konsekvens av tekniska landvinningar. Det handlar också om vad vi läser.

Samtidigt som den sammanlagda läsningen av skönlitteratur sjunker, tar nämligen den lättare underhållningen en allt större del av kakan. Klassiska verk och krävande romankonst lyser med sin frånvaro – topplistorna över sålda böcker har blivit rena mordkatalogen.

Svenska Dagbladets kulturbilaga lät nyligen trycka en lista över de mest sålda skönlitterära böckerna 2010, med namn som Lars Kepler och Dan Brown. Den kunde jämföras med en topplista över de mest lästa författarna sex decennier tidigare, under 1949, där vi i stället hittade storheter som Jan Fridegård, Ivar Lo-Johansson, Vilhelm Moberg och Selma Lagerlöf…

Problemet är uppenbart, men har för den skull ingen enkel lösning. 2002 års bokmomssänkning har blivit ett kostsamt fiasko, vars främsta funktion är varit att tanka in pengar i den deckarmånglande storförlagsbranschen, medan verkligt läsfrämjande åtgärder tvärtom tvingas skära ned i brist på skattemedel.

Läsandet är knappast en fråga om ekonomiska incitament, det är en kultur som utvecklas över generationer. Här krävs en fungerande skola och satsningar på seriös litteratur, med bibliotek och utgivningsstöd. Sist men sannerligen inte minst handlar det om det civila samhällets insatser. Politiken kan skapa det ekonomiska och juridiska utrymmet för en god kultur, men inte kommendera fram den.

Vi måste inse att vårt skrivna arv är för värdefullt för att mista, och att hela vårt samhälle bygger på en intellektuell kultur som – trots alla övriga tekniska landvinningar – faktiskt inte kan förmedlas i någon annan form än bokens. Kort sagt, att vi blir vad vi läser.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!