Lina Nordquist, nytillträdd sjukvårdspolitisk talesperson för Liberalerna, föreslår att ordet ”samvetsfrihet” ersätts av ”vårdvägran”. Partiet vill att ”vårdvägran” skrivs in i hälso- och sjukvårdslagen.
För två år sedan slog Arbetsdomstolen fast att en abortvägrande barnmorska, Ellinor Grimmark, inte hade diskriminerats för sin kristna tro när hon inte fick en anställning som barnmorska. Om en abortmotståndare vägrar medverka vid aborter, sätta in kopparspiraler och ge dagen efter-piller, har vården helt enkelt rätt att säga nej.
Men abortmotståndare ger sig inte så lätt.
Tillsammans med en annan abortvägrande barnmorska har Grimmark sökt prövningstillstånd i Europadomstolen i Strasbourg. I flera länder, såsom i vårt grannland Norge, kan barnmorskor avstå från att medverka till abort med hänvisning till sitt samvete. Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har väckt frågan i riksdagen.
Därför är det utmärkt av Liberalerna att hissa upp en varningsflagg. Kristdemokraterna nämner förvisso att vårdvägran inte ska accepteras om patienten blir lidande, alltså om det saknas kollegor som kan täcka för någon som åberopar samvetsfrihet.
Men frågan handlar i grund och botten om vilka principer som ska gälla inom hälso- och sjukvården.
Vården ska för det första ha patienten i centrum. Man ska som oönskat gravid kvinna inte behöva möta av en barnmorska som förklarar sin negativa uppfattning om abort. För det andra är man på arbetet för att utföra arbetsuppgifter. Om ens samvete inte klarar av uppgifterna finns det andra arbeten att söka. Att Grimmark söker sig till ett barnmorskejobb i Sverige är som att en vegan som vägrar servera kött skulle söka sig till McDonald’s.
Den konservativa debattören Felicia Sundmark, som varit aktiv kristdemokrat i Uppsala, ställer följande fråga apropå diskussionen om samvetsfrihet: ”Om Sverige skulle införa assisterad dödshjälp och en läkare inte vill utföra det - ska denne då bli av med jobbet?” (Twitter, 7/10).
Frågan är intressant. Men parallellen haltar, eftersom dödshjälp i så fall skulle vara något som infördes. Då vore det mycket riktigt fel att från en dag till en annan kräva att läkare medverkar till dödshjälp. När det däremot kommer till abortmotståndare som Ellinor Grimmark har de mycket väl vetat vad som krävs för barnmorskeyrket.
Man är fri att följa sin religion och sitt samvete. Men då får man också ta konsekvenserna, i stället för att kräva acceptans för sin arbetsvägran.