Fornfynd säljs illegalt på Tradera

I dag förekommer illegal handel med artefakter på sajter som Tradera. Riksantikvarieämbetet borde ta sitt ansvar, menar en Uppsaladoktorand.

12 januari 2016 10:27

Handeln, som sker med både svenska och utländska kulturhistoriska föremål, bekräftas av Andreas Hennius, doktorand vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, och som tidigare producerat en utställning på Upplandsmuseet kring illegal handel av kulturföremål. Det kan röra sig både om stöldgods, samt om föremål som är illegalt uppgrävda ur svenska fornminnen.

– Jag har hittat annonser på Tradera med typiska gotländska fornfynd, där man angett ursprunget till Baltikum. På så sätt friskriver sig köparen från eventuella brottsanklagelser, då föremålet heller inte är känt sedan tidigare, säger han.

Tar då sajter som Tradera sitt ansvar vad gäller detta?

– Knappast. En annonstext på Tradera beskrev exempelvis objektet klart och tydligt som ”nyfynd från Uppland”, säger Andreas Hennius.

Stefan Öberg, vd för Tradera, menar att man har en god granskning av upplagda annonser, även om Tradera inte granskar dessa själva innan de läggs upp på sajten.

– Eftersom de ligger uppe i genomsnitt sju dagar, ser vi inte att de behöver granskas omedelbart utan att det går lika bra efter hand. Alla som använder sajten kan anmäla misstänka annonser till Tradera, och vi granskar alla anmälningar som kommer in, säger Stefan Öberg.

Tradera granskar själva, enligt honom, majoriteten av annonserna i kategorier som varumärkeskopior och krigsmemorabilia.

– Vid en anmälan ber vi säljaren kommentera och skicka kvitto eller annat som stärker bakgrund eller ursprung. Får vi inte den informationen stänger vi ner auktionen, säger Stefan Öberg.

En del av annonserna för illegalt förvärvade kulturhistoriska föremål på Tradera menar att man har ett intyg, ofta från ett icke namngivet utländskt auktionshus, på att föremålet är lagligt förvärvat. Andreas Hennius ställer sig tveksam till påståendet om att Tradera skulle granska alla intyg.

– Jag har mycket svårt att tro att Tradera ens har läst dessa – jag skulle kunna skriva dem själv, säger han.

Hur kan då situationen förbättras? Andreas Hennius pekar på Riksantikvarieämbetets ansvar i frågan, och efterlyser ett mer långtgående arbete från myndighetens sida för att minska den illegala handeln med kulturföremål.

– Jag tycker faktiskt att man kan jämföra detta med handeln med utrotningshotade djur. I dag är det få som skulle köpa föremål tillverkade av elfenben, vilket i sin tur beror på en långvarig informationskampanj, säger Andreas Hennius och fortsätter:

– Här skulle Riksantikvarieämbetet kunna satsa mycket mer på information, så att folk blir medvetna om vad det faktiskt är de köper.

Lars Amréus, riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, menar å sin sida att man det sista året utökat verksamheten på området.

– Vi har skalat upp vår förebyggande verksamhet rejält under året, inte minst mot bakgrund av IS handel med arkeologiska föremål och där Sverige riskerar bli ett transitland för den här typen av verksamhet, säger Lars Amréus.

Myndligheten har enligt Lars Amréus bildat en intern arbetsgrupp, dragit i gång ett nätverk med statliga myndigheter och även skrivit brev till alla svenska antik- och auktionshandlare. Man har också dragit i gång ett samverkansnätverk av statliga myndigheter, men har i dag dock inget specifikt arbete riktat mot Tradera.

Är det Tradera som ska skärpa sin kontroll, eller Riksantikvarieämbetet som ska öka sitt informationsarbete?

– Jag skulle nog inte peka ut just Tradera i det här, utan generellt är det viktigt att alla som handlar med antikviteter håller sig uppdaterade om vad man ska tänka på. Branschens engagemang och kunskaper är jätteviktiga, säger Lars Amréus.

Ska man som köpare då dra öronen åt sig om man ser ett föremål på Tradera, där autenticiteten stärks genom intyg från ett utländskt auktionshus?

– Om man handlar med arkeologiska föremål tycker jag att man ska vara oerhört försiktig. Antingen riskerar man att bli lurad, eller så stödjer man indirekt plundringen av det gemensamma kulturarvet. Och köper man föremål som kan härstamma från Irak eller Syrien, finns det också en uppenbar risk att man finansierar terrorism, säger Lars Amréus.

Det vi ser i dag är egentligen bara toppen på ett isberg, menar Andreas Hennius.

– Man borde vara mer öppen med att vi faktiskt inte vet i hur pass stor omfattning fornminnesplundringen sker i dag.

<p>Fakta Handel med artefakter</p>

Om någon hittar eller förvärvar ett fornfynd som omfattas av kulturminneslagen, är personen skyldig att överlåta alternativt erbjuda staten att köpa föremålet.

Om man underlåter att göra detta, begår personen så kallat fyndbrott.

Enligt kulturminneslagen får inte vissa äldre föremål, som anses ha stor betydelse för det nationella kulturarvet, föras ut ur landet utan särskilt tillstånd.

I dag finns en rad internationella konventioner som ska skydda världens kulturarv. De anslutna staterna förbinder sig att förhindra stölder, samarbeta över gränser samt stoppa otillåten utgrävning och export.

Källa: Riksantikvarieämbetet

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Karolina Bergström