Deckare kan minska vår empatiförmåga

Tio forskare vid Uppsala universitet har tittat närmare på hur deckarläsare påverkas av fiktiva våldsskildringar.

Hur påverkas vi människor av allt fiktivt våld som vi matas med? Det är en av frågorna som forskare vid Uppsala universitet försöker besvara i antologin "Jag gör med dig vad jag vill".

Hur påverkas vi människor av allt fiktivt våld som vi matas med? Det är en av frågorna som forskare vid Uppsala universitet försöker besvara i antologin "Jag gör med dig vad jag vill".

Foto: Anders Wiklund/TT

Litteratur2019-09-20 07:00

Varför är kvinnor särskilt attraktiva mordoffer i såväl fiktiva som dokumentära våldsskildringar? Det är en av många frågor som en samling forskare försöker besvara i en ny antologi.

"Jag gör med dig vad jag vill" är resultatet av en seminarieserie på temat våld som härom läsåret lockade en stor mängd forskare vid institutionen för Litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Seminarierna leddes av professor Torsten Pettersson och det är även han som är redaktör för antologin som har den beskrivande undertiteln "Perspektiv på våld och våldsskildringar".

– Vårt mål med boken är att öka läsarnas självkännedom. Vad säger det om oss människor och vårt samhälle att vi så gärna tar del av fiktiva våldsskildringar? säger Torsten Pettersson, som själv har skrivit tre deckare.

Många av författarna i antologin uppehåller sig vid fiktiva skildringar av mäns våld mot kvinnor.

– Det finns en särskild laddning i mäns våld mot kvinnor eftersom kvinnor antas vara fysiskt svagare. Just därför anses det vara särskilt avskyvärt och det skapar en chock hos läsaren, säger Torsten Pettersson.

En annan sak som många av texterna i boken berör är den så kallade våldsparadoxen. Samtidigt som vi lever i ett samhälle som säger sig ha nolltolerans mot våld så svämmar fiktionen över av våldsskildringar.

Litteraturen har i alla tider ägnat sig åt att skildra våld och krig och andra hemskheter. Man kan följa spåret från våra tiders deckare ända tillbaka till de gamla grekiska tragedierna.

– Just när det gäller de senaste decenniernas deckarboom och nordic noir som genre kan man se hur våldet har blivit mer explicit, säger Torsten Pettersson.

I gamla tiders pusseldeckare handlade det ofta om att lösa ett mord som redan hade begåtts, förklarar han. Moderna tiders deckare däremot skildrar också själva mordet – ofta med stor detaljrikedom.

– Dessutom får inte sällan följa såväl mördaren som offret fram till det att brottet begås, säger Torsten Pettersson.

Hur påverkas då vi människor av allt fiktivt våld som vi matas med? Torsten Pettersson menar att det finns fler svar på den frågan.

–  Vi blir avtrubbade inför våldet eftersom vi konsumerar det i så stora mängder. Det kan vara så att det minskat vår förmåga att känna empati. Men jag tror också att det sätter djupa spår i vårt psyke. Det kan vara en av anledningarna till att den psykiska ohälsan ökar i samhället, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!