Ordet ”svajpa” lärde jag mig först nyligen när jag läste den lilla boken ”Tinderdejten”, utgiven på ett finlandssvenskt förlag.

Svajpa gör man när man lagt ut sin profil på Tinderappen och fått tillgång till andras. Intresse signalerar man genom att svajpa till höger (alternativt trycka hjärta), ointresse genom att svajpa till vänster. Matchning innebär att intresset är ömsesidigt.

I boken kommer kvinnor mellan 20 och drygt 50 till tals med goda råd men framför allt en mängd berättelser, upplyftande, nedslående, bisarra, roande.

Artikelbild

| Intresserad eller inte? Blicken på de manliga profilerna är sträng, visar boken ”Tinderdejten”.

Blicken på manliga profiler är sträng. En man som marknadsför sig som en begagnad bil i gott skick med bara en tidigare ägare, inte alltför många kilometrar under motorhuven och en motor som tickar på får pluspoäng för sin humor men foton med attribut som golfklubbor, slalomskidor, båtar, villor eller jaktgevär är inte populära. Barn ska inte heller visas upp. Ett motto som ”What you see is what you get” bör definitivt undvikas ­– i synnerhet om foto saknas – och att söka ”en helt vanlig kvinna” är avtändande för de flesta vill trots allt få känna sig unika.

Intressant nog är matchningsfrekvensen mycket olika för de två könen. Av de män som kvinnor väljer är det tio procent som väljer dem i retur. Av de kvinnor som män väljer, är intresset återgäldat i 0,6 procent av fallen. Det här gör – heter det – att män är tvungna att gilla de flesta kvinnor för att de ska få respons, medan kvinnor blir allt kräsnare.

Är det goda nyheter för kvinnor? Nja, vem vill träffa män som inte är kräsna?

Bokens råd inför första träffen lyder: Ta dig tid att kolla dejtens profiltext en extra gång så du vet det som går att veta om personen du ska träffa. Det är inte snyggt att blanda ihop olika personer i det här skedet. Det är en rolighet men också en bister påminnelse om Tinderverkligheten; de flesta som är där har flera partners på gång, de väger och mäter, de väljer och vrakar.

Också kvinnor kan vilja ha sex av mycket olika slag. En har en samling bilder av män som sitter på toaletten, en har haft virtuellt umgänge med en gift katalansk arkitekt: ”Hans engelska var inte så bra men han skickade bilder på sin erektion och bandade in sina katalanska stönanden som jag tyckte var jätteupphetsande”.

Men många har också upplevt dåligt sex som problematiserar frågan om samtycke. Om en oattraktiv dejt säger en kvinna: ”Jag är en lite överdrivet artig person och ville inte verka utseendefixerad/göra honom ledsen så jag släppte in honom i mitt sovrum”.

Visst, det finns de som hittar sitt livs kärlek på Tinder men bäst klarar man sig om det inte är det man förväntar sig. När mitt bonusbarnbarn, 20 år, hade en halv dag i Oslo hittade hon en norsk gosse i samma ålder som visade henne stan och som hon hjälpte med att köpa och slå in julklappar.

I Tinderdejten finns romantiken, den längtan som också hör kärleken till, bara i en enda berättelse, den om en kvinna som fastnade för en profil i London: ”Det var en man som sökte kvinnan som en gång gått framför honom över Milleniumbron på väg mot Tate Modern. Hon var i sällskap med en väninna, som egentligen var den vackrare av de två. Men hos den här kvinnan fanns något speciellt, i hennes sätt att gå, i färgen på hennes hår, i hennes gester. Han kunde inte förklara närmare men det var henne han sökte. Han drömde om henne varje natt och letade efter henne i mat­affären, i parken, på tåget, men förgäves. Nu undrade han om hon fanns på Tinder. Jag tryckte hjärta men det gjorde inte han. Det var inte mig han sökte”.