Det kom ett brev till Glada Hudik-grundaren Pär Johansson. Det var Emma Örtlund, som han hade träffat ett par år tidigare på en daglig verksamhet i Gislaved, som skrev och bad om hjälp med att förverkliga sin dröm om att bli fotomodell. Då skulle hon kunna ta revansch på alla som mobbat henne under uppväxten.

Efter nästan ett kvarts sekel av erfarenhet med att jobba med människor med olika funktionsvariationer kände sig Pär Johansson inte främmande för tanken att hjälpa, tvärtom. Men han ringde ändå Emma och påpekade att man inte ska behöva vara fotomodell för att bli accepterad.

Jag pratade med henne och sade att det här inte var lösningen på hennes problem. Människors lika värde har inte med utseendet att göra.
Artikelbild

| "Jag har fått så oerhört mycket tillbaka genom att jobba med Emma och hela det här gänget. Jag önskar att alla kunde få uppleva det", säger Glada Hudik-grundaren Pär Johansson, här tillsammans med filmens regissör Johan Skoog och Emma Örtlund.

Drömkläder och fotograferingar

Men Emma gav sig inte. Hon svarade att hon visste det men att hon var säker på att hon hade de egenskaper som krävs för att vara modell och att hon behövde hjälp. Och så blev det.

Hela processen – från Emmas första möte med Pär, hur resten av gänget kom med, hur de tränar på att gå och röra sig på en catwalk, skapar sina drömkläder, fotograferas och slutligen åker till New York – skildras i filmen ”Catwalk – från Glada Hudik till New York”, som får biopremiär den 31 januari.

TT: Det var ju inte självklart att det här skulle funka, hur orolig var du att det skulle gå åt skogen?

Artikelbild

| "Jag hoppas att publiken ska tycka om oss och förstå oss", säger Emma Örtlund om nya filmen.

Om du hade frågat mig, Pär Johansson, privat, då hade jag varit livrädd. Men i mitt jobb har jag ingen konsekvensanalys. Att få jobba med det här gänget gör mig lugnare som person för i deras värld finns bara här och nu, säger Pär Johansson och fortsätter:
Det jag var fundersam över var hur vi skulle kunna spegla känslomässigt det vi fick vara med om. Men jag tycker det blev bra, det är mycket känslor och humor i filmen. Det är ju på riktigt och det är vår vardag.
Artikelbild

| "Det här har betytt så mycket för mig, vi har blivit vänner för livet", säger Emma Örtlund och "Catwalk"-gänget, som nu intar biograferna. Pressbild.

Vänner för livet

Emma Örtlund ser fram emot att filmen ska visas och hoppas att den ska få folk att sluta mobba andra, som är olika dem själva. Hon har en lindrig funktionsnedsättning som gör att hon har svårt att lära sig matematik och pengars värde. Hon förstår heller inte ironi och beskriver sig själv som en känslig person som grubblar mycket.

Jag hoppas att publiken ska tycka om oss och förstå oss. Det här har betytt så mycket för mig, jag har fått vänner för livet. När vi har repeterat med Pär har vi skrattat så man får ont i magen. Vi har aldrig tråkigt.

TT: Du verkar så glad i filmen, varifrån kommer din glädje och styrka?

Jag tror det blev så när jag slutade på gymnasiet. Då blev jag lite gladare och nu när jag har gjort detta med "Catwalk" blev jag ännu lyckligare.

TT: Har den känslan hållit i sig även efteråt?

Ja, det tycker jag. Jag känner mig mycket gladare och jag vill verkligen fortsätta vara fotomodell och ta fler bilder, gärna med bröllopsklänningar.