Blyg har han nog aldrig varit, Bengt Öberg. Men de som inte känner honom närmare höjde säkert på ena ögonbrynet inför tidningsannonsen den 8 november, för säkerhetens skull dubblerad – en med bild och en utan. Ur texten:

”Håll i presenterna för i vår blir det kalas”. Som om inte det vore nog utlovar annonsen musik, mat och pompa. Allt undertecknat Bengt Öberg, Enköping.

Kommer du att stå för ditt ord, Bengt, blir det ett jättepartaj i vår?

- Absolut, jag firade varken 50 eller 60, så nu måste det bli rejält.

Den första planen var att 70-årsfestandet skulle ha skett i samband med födelsedagen. Men något kom emellan:

- Rugbyklubbens 50-års jubileum. Två goda ting ska inte behöva krocka!

Den förre rugbyprofilen, med fler än 50 landskamper, medger dock att ett smärre problem måste lösas innan det egna partyt:

- Finns ingen festlokal stor nog i Enköping. Den största tar bara 150 personer. Alternativet A-hallen i Idrottshuset är inte så roligt. Där har man ju under halva sitt liv smugit runt i gymnastikskor.

Smugit och smugit. Det är inte ett ord som tusentals gymnasister på Westerlundska skulle använda för att beskriva sin tidigare gymnastiklärare. Inte heller medspelarna i Enköpings Rugbyklubb – och framför allt inte motståndarna…

- Jag kom från Uppsala RFC 1968, spelade här i tio år och var också tränare i början. Lirade samtidigt hockey för ESK och var i tränarrollen med att vinna DM, trots att Almtuna flyttat finalen för att få med sina J-landslagsspelare. Stort!

Trots ishockeyn är det rugby som Bengt Öberg helst pratar om. Landslagsmeriter på löpande band, tre år som förbundskapten – men Enköpings RK får det bredaste leendet:

- Svenska mästare redan -73, fem år efter starten. Vi hade ett otroligt bra lag med bland annat fem landslagsmän!

Sedan har medaljerna radats upp på löpande band. Framgångarna för klubben fortsatte också sedan Bengt flyttat utanför sidlinjen.

- Jag tror faktiskt att Enköping är Sveriges rugbystad nummer ett med 170 lag-SM, fördelat över herr- och damseniorer, juniorer, pojk- och flicklag. Tänk sedan att det varje gång är minst 18 guldmedaljer som delas ut. Bör bli över 3 000 …

Den före detta idrottsläraren har synpunkter på nästan allt:

- I rugby fördröjer man inte spelet genom att protestera mot domslut, till skillnad mot i dagens fotboll. Har man dessutom en spelare som ständigt ramlar märkvärdigt lätt två meter utanför strafflinjen, får väl tränaren lära sin spelare att stå på benen.

Fortfarande är Bengt Öberg mycket aktiv när det gäller rugby – åtminstone från åskådarplats:

- Jag och ett gäng andra veteraner brukar åka på matcher utomlands. Nu gäller det Dublin. Blir svårt med biljetter. 80 000 på läktaren. Men jag har rugbyvänner litet överallt i världen. Självklart också på Irland. Tror därför att det fixar sig med plåtarna också den här gången.