Det är ett lugn av en art som sällan infinner sig för en svensk minister. Men i väntan på en ordinarie regering sitter Stefan Löfvens kabinett kvar på sina poster, och de förväntas ligga lågt. I försiktighetens namn fattas inga politiska beslut och statsråden undviker resor. Civilminister Ardalan Shekarabi har fått en helt ny vardag, väsensskild från det intensiva tempot i en normalt fulltecknad statsrådskalender. Småbarnspappan Shekarabi ser åtminstone en positiv sida av saken.

– Man får lära känna nya sidor hos sig själv. Det blir mer tid att läsa, mer tid att tänka. Och jag har kunnat lämna och hämta på förskolan och skolan mycket mer nu sedan valet.

De senaste fyra åren har annars varit intensiva, ofta med flera resor i veckan till olika kommuner i landet. Civilministern ansvarar för kommuner, landsting och statliga myndigheter, och regeringen ser det som en viktig fråga att ”hålla ihop landet”. Bland annat genom att upprätthålla medborgarnas tillit till samhället, bekämpa korruption och öka den statliga närvaron i hela landet. Han ser den gånga mandatperioden som ett lyckat trendbrott då ett 20-tal myndigheter har omlokaliserats från Stockholm till olika delar av landet och tio nya servicekontor har öppnats i glesbygden och socialt utsatta områden.

Artikelbild

| STOCKHOLM 2018-11-13 Ardalan Shekarabi fyller 40 år Foto: Hanna Franzén / TT / kod 11870

– Det handlar om att se till så att staten kommer tillbaka till de ställen där man har minskat sin närvaro. Det finns ju till och med delar av landet där staten i princip har övergivit människorna.

Det har varit spännande, men också speciellt eftersom mandatperioden har präglats av värderingsfrågor. Han som själv har flyktingbakgrund var med och gjorde flyktingpolitiken mer restriktiv, något han beskriver som en ”svår resa”.

– Men jag landade i att det var nödvändigt. Vi behövde göra migrationspolitiken mer hållbar, för att få förutsättningar att klara av integrationen så att alla människor som får stanna här får möjlighet att komma in i samhället också.

Ardalan Shekarabi var elva år när han kom till Sverige tillsammans med sin mamma. De inledde tillvaron med att leva gömda, med ett utvisningsbeslut över sig. Året därpå fick de ändå uppehållstillstånd beviljat. Några år senare började han engagera sig partipolitiskt och gick med i SSU. Men hans politiska medvetande vaknade långt tidigare, under barndomen i 1980-talets Iran, där den politiska repressionen var stark.

Artikelbild

| STOCKHOLM 2018-11-13 Ardalan Shekarabi fyller 40 år Foto: Hanna Franzén / TT / kod 11870

– Jag gick i en könssegregerad skola, det var starka politiska propagandainslag i skolan, angiverisystem… Så redan som 7–8-åring kom jag i kontakt med förtrycket.

Flytten till ett fritt demokratiskt samhälle gav nya möjligheter. Det partipolitiska engagemanget väcktes när han som 15-årig smög in på ett föredrag med folkpartisten Peter Örn på en gymnasieskola i närheten. Han läste på i partiprogrammen och kom fram till att Socialdemokraterna svarade bäst mot hans värderingar.

Artikelbild

| STOCKHOLM 2018-11-13 Ardalan Shekarabi fyller 40 år Foto: Hanna Franzén / TT / kod 11870

– Så en folkpartist fick mig att bli socialdemokrat kan man säga, haha.

Vid sidan av politiken har han också en juristkarriär att falla tillbaka på om det kniper. Ardalan Shekarabi har både forskat och arbetat på advokatbyrå, och återupptar gärna forskningen någon gång. Han är glad över att ha ett professionellt liv utanför politiken, säger han.

– Jag tror att det är farligt att bli ekonomiskt beroende av politik som en inkomstkälla. Det begränsar ens möjligheter att stå upp för sina åsikter. Det är jätteviktigt att politiken inte blir som ett vanligt jobb, det måste bottna i ett ideellt engagemang. (TT)