Jonas Marmbrandt är kyrkomusiker i Enköping med främst Vårfrukyrkan som arbetsplats.

Om någon vecka firar han sin 50-årsdag och efter ytterligare några dagar 40 år vid kyrkorgeln!

– Jo, jag var faktiskt precis fyllda tio när jag som avslutning på en gudstjänst fick spela postludiet på orgeln därhemma i Anundsjö kyrka utanför Örnsköldsvik. Jag var hemskt nervös, men det gick ganska bra trots att jag inte nådde pedalerna utan fick spela halvt om halvt stående.

Sin första tjänst som kantor hade Jonas som 16-årig gymnasist. Många, många år senare var han färdig med sina musikaliska studier.

– Räknar jag poäng har jag studerat motsvarande tolv år på Musikhögskolan, varav sex år på heltid och resten på parallella kurser, deltid och på distans.

Som äkta norrlänning är Jonas Marmbrandts framtoning ytterst lågmäld. Det krävs en hel del uppföljande frågor för att bilden av hans yrkeskarriär ska gå ihop:

– Jo, som kyrkomusiker har jag fyra års studier till organist, fyra år till pianosolist och kompletterande orgelstudier, det så kallade orgeldiplomet under två år, plus två års musikpedagogisk utbildning – men som sagt, mycket har skett parallellt, och samtidigt som jag jobbat.

Ändå var det inte självklart att Jonas skulle bli kyrkomusiker, eller musiker över huvud taget.

– Jag lirade fotboll som alla andra grabbar, även om det kanske var mer Bach är polarnas Black Sabbath för min del, men de lät mig hållas. Om jag nu var litet knäpp, blev jag accepterad ändå.

Efter Musikhögskolan väntade ett ettårigt vikariat som organist i Uppsala domkyrka och ett antal år i Stora Sköndals kyrka i Stockholm, innan det 2001 var dags för Enköping.

Varför just Enköping?

– Jag ville ha något annorlunda, något komplett, något med spets och något med möjlighet till utveckling. Jag såg Enköping som helt perfekt och har aldrig haft någon anledning att ändra min uppfattning.

Förutom förrättningar som gudstjänster, dop och begravningar fyller två körer en hel del av Jonas arbetstid; Vårfrukyrkokören med 50 sångare och Camerata Vocalis med 40. Frågan om ”highlights” i körlivet kräver en hel del eftertanke innan Jonas svarar:

– Matteuspassionen med Camerata, Skapelsen av Haydn med Vårfrukyrkokören, Jesus Christ Superstar av en helt annan karaktär, det lokala och rätt nyskrivna rockiga verket Reformata, plus Dickens En julsaga, som jag både initierade och producerade. Men det här är ändå bara axplock…

Fritiden tillbringar Jonas med familjen på gården i Tillinge, och för egen del helst av allt i leran med spaden i hand, eller möjligen släggan när stängslet till hästhagen måste repareras.

– Hustrun är veterinär, så vi har alltid mycket djur runt oss. Turligt nog gillar jag rejält kroppsarbete där jag kan koppla bort hjärnan, ju lerigare och tyngre jobb desto bättre.

Bara en syssla och ett redskap lämnar Jonas Marmbrandt därhän:

– Motorsågen, fastän mycket motvilligt. En stukad hand är illa nog, men alla fingrar måste jag ändå ha kvar!