Svenskarnna rekordsparar

Nu är det dags för ny räntehöjning. Och för varje gång Riksbanken höjer ser bankerna till att öka skillnaden mellan vad du får betala för lånet och vad de ger i ränta på sparkontot.

19 april 2011 17:37

På onsdagen höjer Riksbanken återigen sin styrränta. Allt annat vore en jätteöverraskning.
Det innebär att reporäntan har höjts med 1,50 procentenheter på ett år.
Men bolånekostnaderna har stigit ännu mer. På ett år har den genomsnittliga korta bolåneräntan blivit 2,13 procentenheter dyrare medan sparräntan samtidigt bara stigit med 1,14 procentenheter, enligt en sammanställning av bankernas officiella räntor som jämförelsesajten Compricer gjort.
Det innebär att gapet mellan vad bankerna tar och ger har ökat från 1,44 till 2,44 procent.
Bankerna förklarar fördyringen av bolåneräntan med att deras upplåningskostnader stiger snabbare än riksbanksräntan.

Så det är inte i första hand utlåningsräntan som är bankernas kassako för tillfället – det är på inlåningen som bankerna ökar sina vinster.
Och i takt med att ränteläget stiger så fortsätter den trenden.
– Ja, det ska man nog förvänta sig, säger Finansinspektionens chefsekonom Lars Frisell.
Samtidigt visar annan statistik att svenskarna aldrig haft så mycket pengar på banken, över tusen miljarder kronor som står och tickar till låga räntor.
Men egentligen är det inte konkurrensen mellan bankerna som är för låg, enligt Frisell.
Det finns banker som erbjuder betydligt högre sparräntor än det låga snittet. I grunden handlar det om att sparkunderna bryr sig dåligt, det finns på det stora hela för lite att tjäna.
– Vi är fortfarande dåliga på att byta bank och att förhandla, säger Lars Frisell.
Därför består exempelvis bankernas många nollräntekonton.

Medan bolånet på någon miljon snabbt blir stora pengar för den enskilde så blir någon räntepunkt hit och dit på sparkontot ganska små pengar.
Men det blir snabbt många hundratals miljoner kronor för bankerna.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Olle Lindström, TT