Skärp integritetsskyddet efter Lexbasehärvan

Händelserna runt Lexbase kommer snart att få sin rättsliga efterbörd. Men även politiskt bör vi dra slutsatser, och vidta de åtgärder som krävs för att begränsa möjligheten till fritt sökbara register med potentiellt integritetskränkande uppgifter, skriver tre kristdemokrater.

6 mars 2014 16:04

Det som framställdes som ett seriöst försök att starta ett privat brottsregister, Lexbase, urartade för snart en månad sedan till en fars. Den advokat som fick agera frontfigur vid lanseringen hoppade av bara dagar efter sajten gick online, efter hot och trakasserier mot honom och hans familj. Därefter följde en våg av motgångar, allt från hackerattacker med läckta kontokort till uppgifter om ändrade ägarförhållanden. Sista spiken i kistan för Lexbase slogs – tills vidare – när bredbandsleverantören Bahnhof stängde sajten med motiveringen att den inte uppfyllde säkerhetskraven.

Kvarstår gör idag ett stort antal polisanmälningar för förtal från enskilda som ser sig uthängda av sajten – antingen genom att de oriktigt påståtts ha förekommit i brottmål eller för att uppgifterna som sådana inte är att betrakta som att vara av allmänt intresse, och därmed inte omfattas av tryckfrihetsförordningen. Hur rättsväsendet kommer att döma i dessa fall vet vi ännu inte, men brottsbalken ger i normalfallet ett starkt skydd mot förtal för enskilda.

Lexbase är långt ifrån det första försöket att öppna upp för större offentlighet runt integritetskränkande uppgifter. Liknande databaser har sedan tidigare publicerat offentliga uppgifter kring taxerade inkomster för att sprida information om vad olika hushåll tjänar. I detta fall är det inte solklart att det rör sig om ett intrång i privatlivet – taxeringsuppgifter finns redan i privata register och utgör bland annat grund för kreditprövningar.

För att komma tillrätta med den möjlighet som öppnades att söka inkomstuppgifter online införde regeringen 2011 en skyldighet för den som tillhandahåller sådan information att lämna ut uppgifter om vem som har sökt informationen till den som är föremål för sökningen. Det här satte sannolikt stopp för den bredare allmänhetens vilja att av ren nyfikenhet söka information om sina vänner och grannars taxeringsuppgifter.

På motsvarande sätt anser vi att man bör kunna hantera Lexbase och andra typer av sökbara register som hanterar känsliga personuppgifter som till exempel brotts- och sjukdomshistorik. Det ska således fortfarande vara möjligt att, med stöd av tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprinciper vid våra domstolar, tillhandahålla ett sökbart register över vem som förekommit i domar, men det ska då även finnas en lagstadgad skyldighet att den som blivit sökt på får reda på vem som har sökt och vilken information som lämnats ut vid varje söktillfälle. Här menar vi kristdemokrater att den enskildes rätt till integritet står över grannens eller kollegans intresse att av ren nyfikenhet veta någons bakgrund.

 

Vi anser också att det bör göras tydligare i lagstiftningen vem och på vilka grunder som ska ha möjlighet att kräva utdrag ur belastningsregistret eller motsvarande register över när en person förekommit i rättsliga sammanhang. Här menar vi att lagstiftningen som reglerar arbetsgivares rätt att begära eller själva inhämta sådant registerutdrag bör skärpas, så att endast de tjänster där det enligt lag finns en möjlighet att kontrollera om den sökande har några tidigare domar – till exempel vuxna som ska arbeta med barn, eller tjänster med olika säkerhetsklassning – ska omfattas.

Vi vill också se över kriterierna för att bevilja ett så kallat utgivningsbevis. I dag är det endast fråga om en enkel registrering hos PRV (tidskrift) eller hos Myndigheten för Radio och TV (databaser/webbplatser), där ett fåtal enkla krav ställs på utgivaren. Sverige har i tryckfrihetens namn haft en stolt tradition att delegera frågor om utgivarens pressetik och ansvar för kvaliteten i det utgivna materialet till olika privata intressenter. Vi vill tydliggöra det ansvaret genom att ställa krav på utgivare att vid ansökan redovisa hur man tänker agera i pressetiska frågor, till exempel om man ansluter sig till de pressetiska riktlinjer som finns hos en utgivarorganisation. Vi tror en självreglering inom branschen är viktig dels för att inte politisera medias utgivaransvar, dels för att levandehålla en pressetisk diskussion mellan olika mediers företrädare.

Vi kristdemokrater står upp för de svenska grundlagsskyddade rättigheterna till tryck- och yttrandefrihet som går flera hundra år tillbaka i tiden. Samtidigt kan vi inte tolerera att ny teknik och gammal lagstiftning tillsammans används för grova intrång i den privata integriteten. Låt Lexbase bli avstampet för en översyn där vi stärker den enskildes integritetsskydd och slår vakt om Sveriges långa tradition av fristående och självsanerande medier.

Stefan Svanström

Tuve Skånberg

Roland Utbult

Kristdemokraternas lagkommitté i riksdagen

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!