Borgerlig budget utan marginaler

Vårt budgetförslag i dag har ett överskott på 73 miljoner kronor, jämfört med majoritetens låga 4 miljoner. Vi vill ha ordning på kommunens finanser och ett mindre sårbart Uppsala, där alla unga tar gymnasieexamen. Det skriver Marlene Burwick och Erik Pelling.

17 maj 2013 11:09

Som folkvalda politiker har vi ansvar för att använda våra gemensamma skattekronor så effektivt som möjligt. Just den utgångspunkten hade den socialdemokratiska ledningen i Uppsala under det tuffa saneringsarbetet efter 90-talskrisen. Ständiga och stora budgetunderskott kunde, efter många svåra beslut, vändas till plus. Kommunens kostnader bromsades upp och därefter har majoriteter under både socialdemokratisk och moderat ledning sett till att behålla en välskött ekonomi. Det har varit rätt och riktigt.

Därför var det uppseendeväckande och djupt oroande när den borgerliga majoriteten för ett par veckor sedan presenterade sitt budgetförslag för Uppsala. Det var en budget som nätt och jämt gick ihop och som helt saknade ekonomiska marginaler.

Om svensk ekonomi fortsätter att backa kommer Uppsala att gå med underskott. Vi vet att tillväxttalen de närmaste åren är låga och våra kostnadsökningar tilltar. Precis som på 90-talet riskerar den moderatledda alliansen nu alltså åter Uppsalas ekonomi och välfärd. Följderna av det känner vi till: skola, vård och omsorg kommer att drabbas av nedskärningar. Det är oacceptabelt.

Vi socialdemokrater kommer aldrig att backa från utgångspunkten att vi måste ha ordning och reda i kommunens finanser. I det socialdemokratiska budgetförslaget för Uppsala som vi presenterar i dag har vi därför ett ekonomiskt överskott på 73 miljoner, jämfört med den borgerliga majoritetens 4 miljoner.

Ett ekonomiskt överskott säkerställer god ordning i de offentliga finanserna och därigenom skapas också en buffert för att möta de utmaningar som förändringar i omvärlden innebär. Välfärden blir mer förutsägbar och trygg och får marginaler för påfrestningar. Uppsala blir mindre sårbart. Det är viktigt.

Det är dock inte bara Moderaterna i Uppsala som äventyrar kommunens finanser. Vi påverkas självklart av omvärldens konjunktur. Men också av den borgerliga regeringens politik som har urholkat statsbidragen och medverkat till att den kommunala ekonomin försämras. Uppsala är därför inte bara i behov av en ny ledning i stadshuset utan också av en socialdemokratiskt ledd regering, som med en annan ekonomisk politik bygger för framtiden och sätter jobben först.

Fler jobb är nämligen grunden för hela Uppsalas utveckling. Arbete ger inte bara den enskilde inkomst, gemenskap och utveckling, utan möjliggör också en välfärd av högsta kvalitet, ett samhälle som håller ihop och en ökad jämlikhet. För att säkra välfärdens finansiering i framtiden behöver Uppsala en ny politik för fler växande företag, fler i arbete och fler arbetade timmar.

Arbetslösheten i Uppsala beskrivs i politiska sammanhang gärna som relativt låg. Det må så vara. En lång rad kommuner både i vårt eget län och på andra håll i landet gör dock avsevärt bättre ifrån sig.

Men det viktiga är inte hur vi ligger till jämfört med andra. Den stora frågan är om vi i Uppsala kommun kan nöja oss med en arbetslöshet på ”bara” drygt 6 procent och en ungdomsarbetslöshet på över 10 procent? Vi socialdemokrater tycker inte det.

Uppsalas höga ungdomsarbetslöshet orsakas till stor del av att många i dag hoppar av gymnasiet. Här krävs målmedvetna insatser med ett långsiktigt perspektiv, likväl som insatser för de ungdomar som går arbetslösa här och nu.

Vår ambition är att alla unga ska ta en gymnasieexamen. Förutsättningarna för det skapar vi genom resurser för mindre klasser och mer personal i förskolan och grundskolan. Får vi fler unga att komma både motiverade och kunskapsmässigt rustade till gymnasiet kommer fler också att klara av sina gymnasiestudier.

För att minska avhoppen från gymnasiet vill vi även utveckla gymnasieskolans yrkesprogram till yrkescollege. Huvudprincipen med yrkescollege är ett nära samarbete mellan skola och det regionala näringslivet. Arbetsgivarna deltar aktivt i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Det gemensamma ansvaret mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman ger en kvalitetshöjning av utbildningen. Ett yrkescollege skulle förbättra möjligheterna för arbetsgivare att hitta rätt utbildade personer och långsiktigt säkra sitt behov av kompetens. Ett nära samarbete med arbetslivet skulle också bidra till att höja elevernas studiemotivation, att fler fullföljer sin gymnasieutbildning och förbättra deras position på arbetsmarknaden.

Ett annat sätt att stärka ungdomarnas situation på arbetsmarknaden är tillgång till sommarjobb, och det vill vi erbjuda ungdomar i årskurs 9 samt 1 och 2 på gymnasiet.

Nynäshamns kommun har en framgångsrik modell där kommunen och det privata näringslivet tillsammans finansierar sommarjobben. Det vill vi pröva också i Uppsala.

I vårt budgetförslag föreslår vi även ett utbildningskontrakt, som har införts med framgång i Västerås. Det ger unga arbetslösa under 25 år möjligheten att läsa in grundläggande behörighet från gymnasiet samtidigt som de under sex månader har en deltidsanställning i offentlig verksamhet eller i av kommunen upphandlad verksamhet. Detta med en avtalsenlig lön.

Med utbildningskontrakten kan långtidsarbetslösheten minskas och trösklarna till både jobb och utbildning för unga sänkas.

Ordning och reda i kommunens finanser är avgörande för vår sysselsättningspolitik och för en stark välfärd. Fler jobb, en bra utbildning och goda uppväxtvillkor för våra barn är grunden för Socialdemokraternas politik för Uppsala.

Marlene Burwick
kommunalråd (S)
Erik Pelling
kommunalråd (S)
UNT 20/5 2013

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!