Att tvingas hantera krångliga regler är ett stort tillväxthinder för Sveriges företag. Det visar en färsk undersökning från Svenskt Näringsliv. Närmare 5 000 företagare har besvarat en enkät om regelkrångel, och av dem anger var tredje att de avstått från att investera och/eller anställa under de senaste två åren på grund av regelverken.
Samtidigt anser 46 procent att det blivit krångligare de senaste två åren. Det bekräftas också i den rapport som Tillväxtverket presenterade nyligen där man konstaterar att företagens regelkostnader fortsätter att öka och att de enligt myndighetens uppskattningar nu uppgår till hissnande 378 miljarder kronor per år.
Att minska företagens regelbördor bör därför vara en prioriterad fråga för nuvarande regering. Regeringen har också tydligt signalerat en vilja att förbättra situationen. ”Svenska företag, inte minst de många små företagen, behöver lättnader från byråkrati och administration.”
Orden är statsminister Ulf Kristersson (M) från regeringsförklaringen i höstas. Liknande uttalanden hittar vi i såväl Tidöavtalet som i den senaste vårpropositionen. Den politiska ambitionen är därmed fastslagen och rimmar väl med vad samtliga partier i regeringsunderlaget framförde under förra mandatperioden. Mot den bakgrunden är det därför bekymmersamt att så lite har hänt på området sedan regeringen tillträdde, i synnerhet då flera angelägna reformer är utredda och redo att införas.
Samtidigt som reformerna lyser med sin frånvaro ökar som sagt företagens regelbördor. Det är särskilt allvarligt i en tid då många företag kämpar med ökade kostnader och minskad efterfrågan. I Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport anger ungefär vart fjärde företag att det finns en risk för att de tvingas varsla personal den kommande sexmånadersperioden. Det är med andra ord bråttom att få plats de lättnader som statsministern pekat på.
För att på sikt minska regelkostnaderna och därmed förbättra företagens möjligheter att konkurrera på en global marknad krävs reformer i hela regelgivningskedjan. Det gäller före ett beslut om nya regler fattas, förenklingar i det befintliga regelverket och en systematik i hur reglerna ska utvärderas efter att de varit i kraft en viss tid. Svenskt Näringsliv föreslår därför följande konkreta förbättringar, som samtliga kan genomföras utan någon ytterligare utredning:
- Förstärk Regelrådets arbete. När nya regler tas fram ska konsekvenserna för företag analyseras på ett tidigare stadium än idag. Regelrådet ska konsulteras och ges möjlighet att begära kompletteringar av konsekvensutredningarna.
- Inrätta ett Implementeringsråd som får ett brett uppdrag, liknande det i Danmark. Utöver att bevaka så att Sverige inte överimplementerar EU-lagstiftning bör rådet även få i uppdrag att ge förslag på förenklingar i det nationella regelverket. Regeringen ska följa rådets synpunkter eller tydligt förklara varför man väljer att inte göra det.
- När en ny regel beslutas ska det också bestämmas en tidpunkt för när regeln ska utvärderas. Utvärderingen, som ska genomföras av ett oberoende organ, ska visa huruvida syftet med regeln är uppnått och till vilka kostnader. Visar analysen att den faktiska kostnaden är väsentligt högre än den som uppskattades i den ursprungliga konsekvensutredningen ska regeln justeras eller upphöra att gälla.
Det är nu hög tid att genomföra de reformer som regeringsunderlaget stod bakom under förra mandatperioden. Sveriges företag kan inte fortsätta att bära regelbördor som företagen i jämförbara konkurrentländer slipper. Budskapet är därför enkelt: Ta tillvara de underlag som nu finns framme och skrid till verket. Sveriges företag behöver reformer nu.