2012 mörkt år för pressfriheten

Pressfriheten står under ständigt hot, inte bara från auktoritära regimer utan också från organiserad brottslighet och extremistorganisatilner, skriver Birgitta Ohlsson och Mats Djurberg.

2 maj 2013 17:31

I dag är det Pressfrihetsdagen som i år firar 20-årsjubileum. Unesco högtidlighåller varje år denna dag vid ett internationellt möte, och i år sker det i Costa Rica: ”Safe to speak: Securing Freedom of Expression in all media”. Där möts FN, organisationer, länder, företag samt det civila samhällets organisationer för samtal om fria mediers roll för att bygga demokrati m.m.

Yttrandefriheten är under ständigt hot, inte bara från stater utan också från organiserad brottslighet och extremistorganisationer. Därför är 3 maj också en dag att uppmärksamma och hedra de som förlorat sina liv när de utövat sitt yrke: fler än 600 journalister har dödats – under yrkesutövning - under de senaste tio åren. Det gör ”journalist” till ett farligare yrke än många andra!

År 2012 fördömde Unescos generaldirektör dödandet av 121 journalister - nära dubbelt så många som 2011. I tusentals fall har journalister också trakasserats, gripits och torterats. I ett ökande antal länder mördas journalister trots att flesta dödade inte är krigskorrespondenter. De bevakar lokal kriminell verksamhet och korruption. Det råder en förskräckande grad av straffrihet för brott mot journalister – globalt sett är det ytterst få förövare som grips och fälls.

Självklart är det främst varje lands ansvar att försvara press- och yttrandefrihet, men det internationella samfundet försöker stödja detta arbete. Men det är ofta en lång process att bygga politiskt stöd för pressfrihet. Det som vunnits för pressfrihet kan också snabbt förloras. Att diktaturer som Iran, Vitryssland eller Eritrea fängslar journalister för kritik mot makthavarna, för påhittade civila brott eller utan rättsprocess vet vi alla. I år har dessutom den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak suttit fängslad i över tio år utan rättegång.

Men en del övergrepp begås även i länder som formellt är demokratier. I till exempel Mexiko möter journalister problem när de rapporterar om maffia, organiserad brottslighet eller korrumperad polis. Det räcker inte längre med bättre lagstiftning för att öka pressfriheten när journalister i stället hotas till livet av kriminella.

En viss positiv förändring kan skönjas t ex i länder i Nordafrika och Burma. Många internationella organisationer samarbetar nära med myndigheter och medborgare för att bidra till ökad demokratisk delaktighet där: Sverige stödjer t ex Unescos arbete för ökad yttrande- och pressfrihet.

FN har utarbetat en handlingsplan UN Plan of Action on the Safety of Journalists and the Issue of Impunity för att mobilisera hela FN-familjen, medlemsstater, regionala organisationer för mänskliga rättigheter och icke-statliga organisationer att samarbeta. Det finns stor potential i en handlingsplan som för hela FN i samma riktning.

Fyra länder (Sydsudan, Irak, Nepal och Pakistan) har valts ut att testa planen och erfarenheterna ska sedan spridas till andra. Ett svenskt initiativ ligger till grund för att Unesco i höst presenterar den första rapporten om läget i världen för pressfrihet, informationsfrihet och medieutveckling. Den kan bli ett viktigt instrument för att bedöma situationen och vad som måste göras.

Problem med journalisters säkerhet finns också på nära håll. Tyvärr har utvecklingen inom enskilda EU-länder gått bakåt under senare år som exempelvis i Ungern och Italien.

Den mordhotade journalisten Roberto Saviano har anklagats för att ”smutskasta sitt land” och stoppades av italienska myndigheter när han sökte utresetillstånd för att hålla ett tal på Pressfrihetsdagen. På många sätt är hans fall symboliskt för skiljelinjen mellan länder och kulturer där alla har skyldigheter att tjäna och prisa dem som har makten och länder och kulturer där möjligheten finns att berätta sanningen. Den skiljelinjen går inte mellan olika världsdelar eller regioner utan är ett globalt fenomen. Det är en klyfta inom, och mellan regioner, länder och samhällen. Den klyftan gör länders gemensamma arbete för pressfrihet än viktigare.

Birgitta Ohlsson (FP) 

EU- och demokratiminister

Mats Djurberg

generalsekreterare, Svenska Unescorådet

UNT 3/5 2013

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!