Rosen som trotsar snön

– Den håller mitt humör uppe under den här tiden på året, säger trädgårdsjournalisten och författaren Eva Robild.

I Eva Robilds trädgård vimlar det av julrosor. Varje år utökas beståndet eftersom hon "bara måste ha en på fönsterbrädet till jul". Efter högtiden får blomman flytta ut i någon lämplig rabatt där den trivs mycket bättre än inomhus.

– De väcker mitt habegär! Det är något alldeles särskilt när de skira, vita knopparna lyfter på nacken och öppnar sig i blomning, precis när man nästan har gett upp och undrar om det aldrig ska bli vår.

Hennes fascination har resulterat i e-boken "Vackra och lättodlade julrosor", där hon har samlat sin kunskap om växten. Hon medger att vintern är en tung period för en trädgårdsentusiast och att väntan och längtan efter grönska kan vara lång. Just därför är julrosen så trösterik och kär. Sitt namn till trots – i naturligt tillstånd blommar den från februari fram till april, maj, beroende på vädret.

– Jag har ungefär 25 sorter och ännu fler plantor. De har införskaffats på olika trädgårdsmarknader – i Danmark på Gartneriet Spiren ordnas varje år en speciell julrosfestival. Där är det lätt att ryckas med och bli lite manisk.

Julrosen är en urgammal växt som alltid har omgärdas av mystik, förmodligen för att den är giftig och var en populär ingrediens på medeltiden när man ville undanröja någon medelst gift.

– Den har används som berusningsmedel i religiösa riter men också som medicinalväxt. Bland annat som bedövningsämne, för att fördriva foster och som kräkmedel. Eftersom den är extremt giftig gällde det att dosera rätt, säger Eva Robild.

Det är främst de svarta rötterna som man får se upp med, men även bladen är skadliga. I den grekiska mytologin berättas att siaren Melampus botar galenskap med nyspulver tillverkat av de malda rötterna. Man trodde länge att mentalsjuka kunde "nysa ut" sina vanföreställningar och få ett rent sinne efteråt.

– Den kallas också för nysrot och faktum är att julros fortfarande används i modern hjärtmedicin. Plantorna innehåller glykosider som påverkar hjärtrytmen.

Det finns ett 20-tal arter och många hundra korsningar, så kallade hybrider. Vita julrosor är vanligast och säljs ofta redan före jul _ då är de drivna i blom. Men det finns mängder av sorter och färger att välja mellan.

– De är lättskötta. Har man planterat ut dem i trädgården och de har etablerat sig krävs ingen speciell skötsel. De frösår sig själva och korsningar uppstår ganska lätt, säger Eva Robild.

En stor grupp är hybridjulros, 'Helleborus x', som har tagits fram under de senaste åren. I handeln säljs de även som orientjulrosor eller orientalishybrider. Blommorna är allt ifrån vita till nästan svarta och allt däremellan – gula, limegröna, rosa, aprikosfärgade och lila. De skiftar också väldigt i utseende. Mönster i form av prickar, fläckar och teckningar är vanliga.

– Det enda man kan tänka på är att inte placera dem mitt i solen. De gillar inte att torka ut. Idealiskt är att hitta ett ställe där de får ljus och värme på våren men lite skugga på sommaren.

Ett bra tips är att placera den tillsammans med perenner som har stora skyddande blad och vaknar ganska sent på våren. Då får julrosen lagom med sol över hela säsongen. Funkior, rodgersia och ormbunkar är perfekta kompisar i rabatten. Se upp med marktäckare som murgröna, plister och myskmadra – när deras revor brer ut sig riskerar de att kväva julrosen.

– Att ha en primula intill är fint eftersom de blommar nästan samtidigt om våren.

Det kan kännas som om julblomman blommar ovanligt länge. Det beror på att det som ser ut som kronblad i själva verket är hylleblad _ kronbladen har förvandlats till nektariner, det organ i blommorna där nektar vanligen produceras. När den blommat över behåller hyllebladen sin färg och det ser ut som om julrosen fortfarande blommar.

– Julrosen talar till ens hjärta och jag tycker att man ska lyssna.