Logga in
Logga ut
Nu rullar UASS vidare efter tre raka Schackbloggen Schackbloggen
Vädersponsor:

Jan-Olov Johansson

Vad vi vet

Jan-Olov Johansson är en 64-årig morfar som är utbildad till agronom och hela livet har verkat för att skapa en dialog mellan vetenskap och medborgarna. Ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), ledamot av KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin), hedersdoktor vid Uppsala Universitet och yrkespatient.
Detta är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar

Ekobruk 2.0

DEBATT Ingen har rätt i dagens ekodebatt. Forskningen om det hållbara ekobruket 2.0 borde ha satts i gång redan i går.

Under snart ett halvt sekel har det pågått en debatt om vilket lantbruk som är det bästa, det ekologiska eller dagens standardjordburk.

Nu är det hög tid att kliva upp ur skyttegravarna och börja samtala om saken i stället för att framhärda med de två monologer som ekat även det senaste året. För ingen av sidorna har rätt.

Vår tids ekologiska odling är minst lika ”oekologisk”, det vill säga ekologiskt ohållbar, som vår tids standardodling (vi vägrar kalla den konventionell, dagens moderna bönder är minst av allt konventionella). Samtidigt blir det alltmer angeläget och brådskande att komma fram till ett ekologiskt jordbruk värt namnet. Ett jordbruk som både är ekologiskt hållbart och samtidigt är minst lika produktiv som dagens jordbruk. Om en generation behöver jordens befolkning tillgång till 70 procent mer mat.

Låt oss kalla det Ekobruk 2.0.

Utgångspunkten delar vi med dagens ekobönder – att lära av naturen. Den har förvandlat sol, vind och vatten till föda, foder och fiber i ett kretslopp som pågått i miljarder år. Sett i sin helhet klarar naturen konststycket också med en förbluffande hög effektivitet utan vare sig industriellt tillverkade bekämpnings- eller gödselmedel som kräver fossil energi. Naturen håller sig med sina egna gödselfabriker och i naturen är motståndskraft regel och känsligheten undantagen. Naturliga bekämpningsmedel och metoder tillhör ekoodlingens själv kärna och ingår allt oftare också i standardbondens verktygslåda. Eftersom allt liv bygger på kemiska processer så är mycket av denna inbyggda resistens också kemiskt baserad eller på annat sätt inbyggda i växtens egenskaper. Detta vet förstås också dagens forskare och växtförädlare. Och de är också de bakomliggande mekanismerna på spåren.

Sannolikt är det bara en fråga om riktlinjer, tid och pengar för att ta fram lösningar som bygger på naturens egna metoder och mekanismer.

Med dagens satellit- och maskinteknik är det också möjligt att båda gödsla och skydda växterna med precision och i den takt de behöver det. Inte minst stallgödseln som är bärande för hela ekoodlingen måste doseras på ett miljöeffektivt sätt. Med forskning och teknik är vi också på väg att kunna renframställa fosfor ur avloppsslam, återföra det i jordbrukets kretslopp och ta tillbaka fosforn dit där den hör hemma – på bondens åker. Precis som all den jord som med dagens odlingsmetoder – vare sig den kallas ”eko” eller ”standard” – rinner med regn, smält-, å- och flodvatten till Östersjön där den dödar havsbottnen. Den mest radikala lösningen på detta sorgligt försummade problem med jorderosion och slamtransport från åker till hav kan vi också hämta från naturen. Där förekommer ingen plog och harv, och marken är täckt av växter hela året.

Med riktade forskningssatsningar är det fullt möjligt att få fram perenna (fleråriga), grödor så att marken är skyddad året runt eller få fram odlingssystem som imiterar naturens sätt att aldrig lämna marken obevuxen och utsatt för vattnets och vindens eroderande krafter. Med ett sådant odlingssystem får vi ett jordbruk som varken läcker näring, jord eller gifter till haven.

Vi vädjar därför till politiker, opinionsbildare, forskningsråd och allmänhet att börjar diskutera ett helt nytt sätt att ta fram vårt dagliga bröd.

Det är dags att lägga de slitna plakaten på hyllan och samarbeta för att ge oss ett ekologiskt hållbart jordbruk värt namnet. Ett ekojordbruk 2.0. Här finns ett fält för innovation där Sverige, i gammal god tradition, kan inta en internationell tätposition. Och i på sikt sälja ett hållbart system till en världsmarknad.

Lek med tanken att kunna erbjuda ett helt nya odlingssystem för export – i stället för halvgamla vapensystem!

Och det brådskar. Utmaningarna världens bönder, jord och skogsbruk står inför är enorma. Den jord och skog vi odlar skall inte bara ge virke, föda, foder och fibrer till nio–tio miljarder människor 2050. De skall klara saken med allt mindre insatser och med allt mindre miljö- och klimatpåverkan. De skall dessutom inte bara själva klara sig utan fossil energi, utan också ersätta mycket av det vi i dag får från olja och gas.

Ekobruket 2.0 handlar om att med naturen som förebild producera mycket, med små insatser, inga miljöskador och så att det räcker åt allt och alla.

Vi är övertygade om att detta bara kan göras med mycket djupa vetenskapliga kunskaper om hur naturen fungerar och med hjälp av de senaste vetenskapliga rönen! Inte emot dem! Då har vi inte råd med ett skyttegravskrig om ord och odlingsmetoder. Det måste vara målet som räknas inte metoderna – vare sig vi kallar dem ”eko” eller ”standard”.

Ekobruket 2.0 kräver både avancerad grundforskning, storskaliga försök och hängivna odlare. Här krävs verklig tvärvetenskap och en förmåga att se runt hörn. Det kommer att ta tid – forskningen på det hållbara ekobruket 2.0 borde ha satts i gång redan igår.

Men framförallt kräver det politisk mod att bryta mot invanda föreställningar och en klokhet som orkar se längre än till nästa opinionsmätning. Vårt dagliga bröd får inte bli ett simpelt bete i röstfisket!

Agneta Liliehöök, Jan-Olov Johansson, Carl Henrik Palmér, Peter Sylwan, Lennart Wikström.

Fristående och oberoende skogs- och lantbruksjournalister, ledamöter av Skogs och Lantbruksakademien.

 

( Artikeln har tidgare varit publicerad i nätuppkagan av UNT men eftersom vi som skrivit får frågor om var man hittar den publiceras den här också.)

 

Vetenskap, virus och opera

I dag fick professor Ulf Pettersson motta  Olof Rudbeckpriset av Uppsala läkarförening! Jag kunde tyvärr inte delta i själva ceremonin men vill på detta sätt hylla honom för hans många och betydande insatser för vetenskapen och för Uppsala.

Forskargärningen är väl fångad i den text som Uppsala Universitet författat inför dagens prisutdelning. Se här.

 

Centralt i hans forskning har adenioviruset varit.  Det var detta lilla virus han brottades med under sin tid på det världsberömda Cold Spring Harbor labbet i USA. En institution som grundades av den kontroversielle James Watson. En av DNA upptäckare.Det var också tack vare Ulf som Vetenskapsradion fick en lång intervju med Jim Watson. På den tiden som Watson gav sådana.

När man vandrar runt på det rikt utsmyckade campuset vid Cold Spring Harbourså uptäcker man en liten paviljong precis nere vid vattnet. Uppe på taket sitter en liten boll med spröt, det är en avbildning det berömda viruset!

 

En av Ulfs många styrkor har varit att rekrytera rätt personer till Uppsala.

Av en slump kom två av dem att dela förnamnet Ulf, nämligen Ulf Gyllensten och Ulf Landegren.

Därav uttrycket ” om man skall få något gjort på den här institutionen så måste man få med minst en Ulf”.

Men, innan ni drar felaktiga slutsatser, han har även knutit  flera framgångsrika kvinnliga forskare till universitet.

 

Uppsala Universitet har för visso haft många duktiga forskare, det som är unikt med Ulf Pettersson är hans brinnande engagemang för att sprida akademins kunskap utanför dess ofta slutna krets. Att riva elfenbenstornen.

Bakom detta tror jag finns en personlig upplevelse. En förväntan hos den unge studenten från landsbygden som storögt anländer till den omsjungna lärdomsstaden för att upptäcka världen.

Och som möts av stängda dörrar och slutna sällskap.

En upplevelse som han nog delar med många. I vart fall med mig.

 

När jag för många år sedan skrev en spalt här i UNT om hur lite stadens medborgare egentligen visst om vad som föregick på stadens två universitet så var det Ulf som ringde.

- Det där kan vi göra något åt sa han. Sagt och gjort.

Så startade vår populära föreläsningsserie ”Livet, universum och allting” på Rudbeckslabbet. Inspirerade av Douglas Adams roman ”Liftarens guide till galaxen” berättade Uppsalas bästa forskare om historien, från före Big Bang till nutid. Ett ambitiöst projekt som kunde genomföras tack vare Ulfs personliga engagemang för folkbildning.  Och rektor Anders Hallbergs aktiva stöd.

 

Ja, även UNT hade en stor del i framgången tack vare dess dåvarande chefredaktör Lars Nilsson. Han tyckte att även UNT hade ett ansvar att stötta något utanför sport och politik.

Efter några år så flyttade föreställningarna till sal X i Universitetshuset. ( Efter att ha mellanlandat på EBC, under rubriken ” Utvecklingssamtal”)

Då kallade vi föreläsningarna ”Enfald eller mångfald?  

Slutligen fann vi rubriken Fakultet X, en slags syntes av Universitets många läroinriktningar.

 Föreläsningarna blev så populära att en kväll när Lars Nilsson en kväll blev uppehållen på redaktionen så blev han inte insläppt i salen på grund av platsbrist och kunde därför inte hälsa publiken välkommen.

Ulf var också ofta sen, eller snarare, han anlände elegant i sista sekunden, men han dök alltid upp och som moderator visst man att han alltid hade bra frågor med sig. Om publikens nyfikenhet skulle mattas.

 Men de öppna föreläsningarna som på sätt och vis fortfarande pågår var bara en del av Ulfs kulturella intressen. Så låg han även bakom de oförglömliga operauppsättningarna som Uppsala Universitet var en del av. Tosca och Otello. ( Ulf spelade för övrigt kardinalen när operan utspelades i Domkyrkan!)

Liksom teaterföreställningen Cellsamma historier.

Han drev även föreläsningsserien Konst och läkekonst.

 En annan hemlighet bakom Ulf Peterssons framgångar är hans goda kontakter med stadens finansiärer. Inte minst den suveräna Anders Wall och Kjell och Märta Beijers stiftelse som stöttat så mycket under så många år.

Wall är i sanning en unik person och möjligen finns även där den där rena, barnsliga nyfikenheten som våra läroanstalter borde ta vara på och förädla. ( Missa förresten inte de årliga Anders Wall föreläsningarna nu i november.)

 

Är det för övrigt någon son skriver Uppsalas historia ur den här synvinkeln?  Då när Pharmacia fortfarande fanns och Uppsala var ett forsknings nav att räkna med  internationellt, inte minst inom biokemin?

”Uppsala har en intressant historia” som det stod på skylten vid den gamla E4:an förr. Då avsåg man kanske mera vikingatiden, men min fråga är den samma nu som då, har Uppsala en intressant framtid?

 

Sökandet efter sanningen och människans ständiga förmåga att hitta nya lösningar på de problem som hon ofta själv har förorsakat är två företeelser som trots allt kan ge mig lite hopp i en galen värld.

 

Därför bör vi också hylla de eldsjälar som leder oss framåt på den vägen. Därför är det i dag extra roligt att få hurra för vännen och lärdomsgiganten Ulf Pettersson!

 

 

 

 

 

 

Släkten är värst?

Släktforskningen är kanske mera en hobby än forskning men på senare år har den fått ett helt nytt redskap -  DNA. Även om dessa relativt kostsamma analyser sällan ger något häpnadsväckande så har de sin plats för att bekräfta eller avfärda misstänkta släktskap. ”DNA ljuger inte” är en sentens som man ofta hör i sammanhanget.

Att spår av DNA används som ett bevis inom brottsutredningar vet alla som sett CSI eller andra crimeserier på TV. ( Eller som lyssnat på det fascinerande föredraget Genvägen till rättvisa av Marie Allen vår serie Genvägen till kunskap.)

 Men sedan några år har dessa två olika användningar kopplats ihop, det vill säga polisen vill använda släktforskningens resultat för att hitta den skyldige i exempelvis mordutredningar.

Ofta gäller det gamla olösta brott där man lyckats säkra DNA-spår men inte hittat förövaren. Mest uppmärksammat är kanske den mycket omskrivna så kallade Golden State killer i delstaten Kalifornien i  USA. Denna osedvanligt grymma och hänsynslöse skitstövel härjade länge i olika delar av Kalifornien utan att polisen kunde få fast honom. Till slut tillgrep man just material insamlat via släktforskning. Genom ett rätt avancerat pussel på DNA nivå och uteslutningsmetoden så lyckades man komma fram till vem mördaren var. Svaret bidrog till känslan av att alltihop var som hämtat ur en TV såpa, den skyldige visade sig vara en fd polis!

För att alltihop skall lyckas så krävs bland annat släktingar till brottslingen skall ha låtit analysera sin arvsmassa och att man får tillåtelse att använda sig av det här materialet. Framgångarna har lett till att svensk polis nu också vill kunna använd sig av denna lite oväntade väg att fälla en skyldig. Oväntad eftersom det ju inte var det här som släktforskaren tänkte när hen lämnade in sitt prov.

Skulle du säga ja till en sådan användning?

Men frågan dök upp redan vid mordet på Anna Lind.

Krav ställdes då på att polisen skulle få tillgång till det så kallade PUK registret som finns på alla nyfödda i landet.

Även här är syftet ett helt annat. Att snabbt spåra genetiska problem som är enkla att åtgärda, det vill säga att säkra barnets hälsa och välbefinnande. Samtidigt får man ett stort register över alla de medborgare som är födda i Sverige.

Användningen av PUK registret avslogs om jag minns rätt.

Personligen så har jag inga problem med att låta myndigheterna använda alla tillgängliga medel för att få fast mördare och förhindra att oskylda döms, men frågan är förstås var exakt man skall dra gränsen.

Bestämmelserna på området är som så ofta när det gäller DNA teknik oklara och inte helt genomtänkta.

 

 

Genväg till genvägen

Genvägen till kunskap är namnet på en serie föreläsningar av föreläsningar som anordnas av Vetenskap och Folkbildning, SSMG och Uppsala Universitet. Och jag har fått förmånen att leda dessa sammankomster.

Igår tog vi upp frågan vad läkarvetenskapen idag kan se i våra gener och vad vi egentligen vill veta.

Hela serien startade på Stadsbiblioteket där vi berättade om hur DNA analyser används i släktforskningen. Den förelsäningen fick vi tyvärr inte filma.

Men del två som handlar om vad vi kan utläsa om mänsklighetens historia och vandringar över jorden finns på video. Det är en populär föreläsning av professsor Mathias Jacobsson som i dag har setts av över 1300 personer. Här hittar du den!

Skrivet i dina gener?

1900-talets viktigaste vetenskapliga upptäckt!

Så har den kallats, upptäckten att det är DNA som är grundritningen i allt levande.

Och det är just detta banbrytande framsteg som står i fokus för vår föreläsningsserie Genvägen till kunskap som nu går in på sin tredje termin.

I går berättade överläkare och professor Niklas Dahl om vad vi numera kan läsa ut om en individs framtida hälsa och liv. En fascinerande och inte helt enkel historia.

Sal IV var fylld med nyfikna åhörare och om du missade tillställningen så finns den nu på video här. Håll till godo!

 

Välkommen till sal IV

Morgondagens föreställning om Genvägen till hälsan hålls i sal IV i Universitetshuset  ( Biskopsgatan 3) och inget annat. Klockan 19.00 börjar vi med Dan Larhammar berättar om vad en gen är egentligen och därefter berättar professor Niklas Dahl om vad vi idag kan förutse med hjälp av genetiska analyser. Inget inträde!

Varmt välkomna!

Namn: Jan-Olov Johansson
Ålder64 år
Familj: Fru, tre vuxna barn och två barnbarn
Bor: I Norby, Uppsala
Gör: Vetenskapsjournalist, agronom och yrkespatient
Gillar: Djur, natur, vetenskap och intressanta människor
Ogillar: Alla former av fundamentalism



@jolov på Twitter:

Externa bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se