Logga in
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Vilseledande och förskönande

Vilseledande och förskönande. Det är de omdömen som Etikprövningsnämnden använder för att karaktärisera de artiklar där skandalkirurgen Paolo Macchiarini och ett antal andra forskare beskrev experimenten med konstgjorda luftstrupar. Dessutom konstaterar nämnden att Macchiarini med flera falskeligen uppgivit att det funnits etikprövningstillstånd för deras experiment.

Det lär inte vara så många som blir förvånade. Men det är, som forskningsminister Helene Hellmark-Knutsson (S) konstaterar, ändå en lättnad att vi nu har svart på vitt om vidden av den bedräglighet som präglat Macchiarinis verksamhet. Utredarna ger också full upprättelse åt den rapport som tidigare författats av professor Bengt Gerdin, men vars slutsatser förkastades av ledningen för Karolinska.

Forskningsfusk är något mycket allvarligt, och det som förekommit i detta fall har varit av särskilt graverande slag eftersom det haft direkt inverkan på svårt sjuka patienters hälsa och livsmöjligheter. Nämnden uppmanar de vetenskapliga tidskrifter där de vilseledande artiklarna införts att återkalla texterna. Det är viktigt att så sker – alternativet är att de ligger kvar på hemsidorna år efter år och bidrar till att ge en felaktig bild av vad som pågått, i värsta fall med nya vetenskapliga haverier som följd.

De forskare som varit medförfattare till Macchiarini betraktas av nämnden som medansvariga, även om huvudansvaret givetvis åvilar Macchiarini själv.

Kanske kan ansvarsfördelningen diskuteras i något fall. Men hela historien med denne bluffmakares framfart är sådan att alla som på något sätt medverkat till att han kunnat fortsätta måste se sig själva i spegeln. Människor kan bli lurade, men vi är också alla ibland benägna att låta oss luras. Macchiariniskandalen må vara unik i sin omfattning, men forskningsfusk finns också i andra former.

 Håkan Holmberg

Likhet och skillnad i alliansen

På torsdagen kom den sista av de fyra allianspartiernas skuggbudgetar, i och med Moderaternas presentation, och man kan konstatera att skillnaderna är ganska små. Det finns olika profilfrågor, skola (L), skatter (M), vård (KD) och arbetsgivaravgifter (C) men förslagen förenas i skattesänkningar, arbetsmarknadsreformer, vård och trygghet.
”Jag vågar hävda att vi skulle på ett par dygn kunna göra om det till en gemensam, operativ statsbudget”, sade Moderaternas ledare Ulf Kristersson. Och det stämmer nog vad budgeten beträffar, men ekonomi är inte allt. Regeringsfrågan kommer att bli brännande aktuell när valet närmar sig. Alliansen kan välja att passa och låta oenigheten bestå, alltså synen på hur SD ska hanteras om alliansen blir mindre än de rödgröna partierna. Men priset blir att man kommer att påminnas om detta gång på gång under valdebatterna. Det bästa vore att komma överens om detta också, även om det skulle ta mer än ett par dygn.
Johan Rudström

Så här var det inte tänkt

Regeringen har hittills lagt ned mycket möda på alternativen till att sänka de höga svenska ingångslönerna. Först skulle traineejobben lösa saken, men den satsningen har lagts ned. I stället skulle statliga beredskapsjobb erbjudas de som står längst från arbetsmarknaden, som lågutbildade nyanlända.

Nu visar en rapport från Statskontoret att 40 procent av de myndigheter som infört beredskapsjobb uppger att jobben kräver minst gymnasieutbildning, 25 procent att de till och kräver högskoleutbildning. Dessutom kommer 60 procent av alla med beredskapsjobb från andra åtgärder inom Arbetsförmedlingen. ”Det rimmar inte med intentionerna med jobben”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Regeringens intentioner var heller knappast att gå in i valrörelsen nästa år tomhänt vad gäller de enkla jobben, mot en opposition som har flera förslag på området.

Johan Rudström

Blodvite i nästa El Classico

I stort sett all verksamhet i Barcelona avstannade på tisdagen sedan en generalstrejk inletts, som en protest mot polisvåldet vid folkomröstningen om självständighet i söndags. Stiltje råder medan regionregeringen och centralregeringen båda funderar på nästa drag. Bollen ligger hos regionpresidenten Carles Puigdemont som enligt rykten ska utropa den självständiga republiken Katalonien på onsdagen. Sedan beror mycket på svaret från Madrid. Fortsatt konfrontation, genom exempelvis helt ta över styret av regionen, eller en öppning för dialog.

Fotbollsjätten FC Barcelona, med stjärnor som Leo Messi, ställde också in tisdagsträningen. Fotbollen är långt ifrån en oviktig symbol i konflikten. Vänta bara till nästa möte mellan centralmaktens Real Madrid och Kataloniens stolthet. Det kan bli ett El Classico med blodkant, både på och utanför planen.
Johan Rudström

Inte bara äldre är utanför

Minst 400 000 äldre står i praktiken står utanför det ­digitala samhället, skriver tre forskare på DN Debatt (2/10). En riksomfattande enkät visar att denna stora grupp svenskar har svårt att uträtta enkla ärenden, och problemet är inte övergående. Forskarnas slutsats är att det måste finnas välfungerande alternativa kanaler och tjänster även framgent. "Myndighetskontakter måste enkelt kunna skötas per telefon, brev eller genom besök", skriver de.
 
Detta är helt sant, och självklart. Men man kan också börja i andra ändan och göra de digitala tjänsterna bättre och mer lättillgängliga. Det är inte bara äldre som har problem med att sköta kontakterna med myndigheter. Även medelålders och yngre kan ha grava bekymmer med att till exempel hänga med i sina barns skolgång och fritidsaktiviteter. Man löser det till slut, de måste man ju, men det kan kosta många timmar med att ta omvägar, att mejla ansvariga eller att sitta med en support på sin bank för att få till en inloggning korrekt. Den tiden kan användas bättre. Och med bättre digitala tjänster kommer också betydligt fler äldre att upptäcka att de inte längre står utanför.
Johan Rudström

Vilka fler står på listan?

Författaren och journalisten Hamza Yalcin är både svensk och turkisk medborgare. I augusti greps han vid en inresa till Spanien, sedan Turkiet efterlyst honom via Interpol. Erdogan-regimen hade  lyckats få Interpol att sätta upp Yalcin på sin lista över misstänkta terrorister.

Att anklaga alla som är kritiska mot Erdogans styre för terrorism hör efter förra sommarens kuppförsök till standardrepertoaren från den turkiske presidentens sida. Redan när Yalcin greps i Spanien talade allt för att anklagelserna var grundlösa. Nu har han släppts och kommer inte att utvisas till Turkiet.

Det är givetvis mycket glädjande. Men två frågor återstår. Den första är vad Interpol kommer att göra för att förhindra missbruk av detta slag. Den andra, som formulerades redan i augusti av Svenska PEN:s ordförande Elisabeth Åsbrink, är kort och gott: Vilka fler står på listan? Eller annorlunda uttryckt: Kommer Turkiet att göra nya försök att få andra länder och internationella organisationer att spela med i regimens försök att krossa alla former av opposition?

Håkan Holmberg

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se