Lätt att hamna i tjatfällan

Har också du märkt att tjat inte hjälper? Det spelar liksom ingen roll hur många gånger du säger något, barnen lyssnar inte ändå. Men det går att kommunicera utan att tjata och att få dem att lyssna.

18 augusti 2014 15:42

"Kom inte för sent nu. Skynda dig. Nej, inga kakor före maten. Gör läxorna. Borsta tänderna. Nu måste du gå och lägga dig. Ät upp din mat. Plaska inte i vattenpölarna. Gå och kissa. Stäng av tv:n. Vad har jag sagt om att spela Ipad vid matbordet?"

Nix. Det ingår faktiskt inte automatiskt i föräldrarollen att tjata ihjäl både dig själv och barnen.

– Väldigt många föräldrar upplever att de bara tjatar och tjatar. Och lika många märker att tjat inte hjälper, säger Catarina Furmark, legitimerad psykolog.

Det är aldrig roligt att tjata, och det är inte heller kul att lyssna på tjat. Speciellt inte samtidigt. Som förälder är det oändligt mycket man behöver föra fram och då är det lätt hänt att de kärleksfulla förmaningarna övergår till ett ständigt malande. Från att ha varit en rolig, klok och spirituell människa har du blivit en förälder förklädd i tjatkostym. En sådan som du aldrig hade tänkt bli innan du själv fick barn.

– Visst. Tjat kan fungera kortsiktigt om målet enbart är att få en annan människa att göra det du vill. Men kanske är det läge att fundera på hur du kan säga det i stället, säger Catarina Furmark.

Som alltid handlar kommunikation om minst två parter och ett budskap. En sändare (du), något som ska sändas över ("ät upp din mat") och en mottagare (ditt barn). Precis som i den klassiska kommunikationsmodellen omges ni av störningar som trubbar av budskapet (tv:n, andra barn på lekplatsen, en fjäril som kommer flygande, ett konstigt moln, you name it). Tricket är att motivera, engagera och inspirera.

– Försök att bokstavligen sätta dig på barnets nivå, lägg gärna en hand på barnets arm och se till att få ögonkontakt. Säg "Jag ser att du tycker att du har jätteroligt just nu, men nu vill jag att...", tipsar Catarina Furmark.

Genom att använda ett personligt språk ("nu vill jag att") tar du ansvar för det du vill få fram och visar att det är viktigt för dig. När du samtidigt tar ögonkontakt och använder din kropp får ditt budskap ytterligare tyngd och i stället för ett ensidigt malande blir det en dialog.

– Självklart går det inte alltid att kommunicera på det här sättet. I tidspress, när man till exempel ska iväg till förskola och jobb hinner man kanske inte, men det kan ändå vara bra att ha det här sättet att kommunicera på i bakhuvudet, säger Catarina Furmark.

Även om små barn inte har någon tidsuppfattning är det bra att förbereda barnet på vad som ska hända i god tid. ("Om 20 minuter behöver vi gå." "Nu är det bara fem minuter kvar tills tv:n ska vara avstängd.")

– Det är inte barnets fel att han eller hon inte lyssnar. Ofta handlar det om att barnet är inne i andra tankar, kanske helt uppslukad av en teckning som ska ritas. Därför behöver du ge en startsträcka. På så sätt hinner barnet avsluta i lugn och ro.

Tips 7 råd som får tjatet att övergå till dialog

+ Använd ett personligt språk. "Vet du, jag tycker att det är trist att duka själv. Kan vi hjälpas åt i stället?"

+ För fram ditt budskap genom att motivera och engagera. "Om vi hjälps åt med att duka av går det fortare och vi får mer tid att rita."

+ Förbered ditt barn i tid på det som ska göras. "När det här avsnittet av Molly Mus är slut är det dags att stänga av tv:n."

+ Se till att få ögonkontakt. Det är ingen idé att säga något om du märker att du inte har barnets uppmärksamhet.

+ Du blir extra tjatig under tidspress. Det är ditt ansvar som förälder att se till att det finns tidsmarginaler. Kanske läge att gå upp tio minuter tidigare?

+ Påminn dig själv om dina långsiktiga mål - "att få mindre stökigt hemma" eller "att hjälpas åt för att det är roligare och för att ni är flera i familjen".

+ Inse att det är lätt att drömma sig bort om man är mitt inne i ett projekt och att vissa budskap, som att ett matbord behöver dukas av, måste upprepas för att uppmaningen ska sätta sig.

Källa: Catarina Furmark (TT)

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna-Maria Stawreberg/TT