Begreppet ”tipping point” används i klimatfrågan oftast i negativ bemärkelse. I ett visst läge har klimatförändringen gått så långt att den genererar fortsatt uppvärmning, oavsett minskningar av utsläppen. Vissa forskare menar att denna tipping point redan inträffat på en rad områden, men de flesta anser att det fortfarande finns tid att vända utvecklingen.

Men även positiva skeenden i miljöfrågan har sina tipping points. När medvetenheten om en fara nått en viss nivå kan förbättringen ske plötsligt och väldigt snabbt. Marknaden hjälper till och förstärker effekten. Historiskt kan man tänka på det kritiska ozonhålet på 1980-talet. Medvetenheten om faran ökade snabbt, och efterfrågan av kylskåp och sprayflaskor med freoner minskade drastiskt. 1995 förbjöds gaserna i Sverige.

Det finns flera liknande pågående skeenden. Användningen av plast har minskat drastiskt på frivillig väg, med understöd av handeln. I veckan beslutades om en extra skatt i Sverige på plastpåsar som kommer att kosta kring sju kronor nästa år. Ett eventuellt förbud lär aldrig behövas då minskningen sker i rasande fart.

Samma fenomen är tydligt med vegetarisk mat. På ett år har Ica ökat försäljningen av färska vegoprodukter med 90 procent. Hamburgerkedjan Max säljer tio gånger fler vegetariska burgare jämfört med för tre år sedan. I USA är kedjan Beyond Meat en börsraket. De som förespråkat köttskatt har tystnat något, kanske för att en sådan är onödig för få ned köttkonsumtionen. Medvetenhet och marknad fungerar bättre.

I ett globalt perspektiv ser det dystrare ut, med ökade utsläpp i Kina och kanske snart också i USA, då Trump rivit upp sin föregångares lagstiftning på området. Att bryta det fossila beroendet, fossila bränslen står fortfarande för omkring 80 procent av energiförbrukningen, är förstås svårt. Men någonstans finns också en global tipping point, när medvetenheten passerat en gräns och marknaden känner av det. Kol och olja? En dålig affär.