I en intervju med ordföranden för Ung Pirat Gustav Nipe i UNT häromdagen framfördes åsikten att kultur av tradition alltid spridits fritt och att upphovsrätten är ett sentida påfund, vilket hindrar människor från att utveckla och dela med sig av olika konstformer.
Det finns utan tvekan ett behov att diskutera upphovsrättens utformning i informationssamhället, så att balansen mellan upphovsmännens rätt till sina verk och behovet av yttrandefrihet och en fri konkurrensutsatt marknad kan upprätthållas. Men det är också viktigt att hålla sig till fakta. Upphovsrättens rötter återfinns i antiken. Det var dock först i mitten av 1400-talet – då boktryckarkonsten möjliggjorde massframställning av litterära verk – som det fanns ekonomiska förutsättningar för en egentlig upphovsrätt.

Under 1800-talet blev det allt vanligare i Frankrike med ett omfattande eftertryck, som gjorde intrång i upphovsrätten. 1852 resulterade försöken att stoppa intrången i ett dekret som gav skydd för verk skapade av franska upphovsmän och upphovsmän från andra länder. Detta oberoende om dessa länder gav motsvarande skydd.
De följande åren slöts ett antal bilaterala överenskommelser om ömsesidigt upphovsrättsskydd. Ur dessa avtal föddes tanken på en internationell upphovsrättsreglering. Den blev verklighet 1886, då den första internationella överenskommelsen, Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Sverige tillträdde konventionen 1904 och den gäller, om än reviderad, fortfarande. Sedan dess har flera internationella överenskommelser slutits.
Upphovsrätten är således varken ny eller nationellt begränsad. Sverige är skyldigt att ge skydd åt verk från de länder som tillträtt de internationella överenskommelserna. Inte heller är problemen med intrång i upphovsmannens rätt ny, även om dagens fildelare tycks tro det.

Behovet att skydda sitt andliga skapande har hela tiden varit en motor för upphovsrättens utveckling och det har inte bara handlat om ren ekonomi. Det som ofta glöms bort är att upphovsrätten också innefattar en ideell rättighet som bland annat ska hindra att ett upphovsrättsligt skyddat verk ändras eller används på ett sätt som kränker upphovsmannens anseende – även då verket övergått i någon annans ägo.
Man behöver inte gilla dess nuvarande utformning. Men drömmen om en värld helt utan upphovsrätt är just en dröm.