Då hade Uppsala inte kunnat göra anspråk på att vara en liten storstad nu. 2014 skulle det ha bott ungefär 174 000 personer i kommunen, inte drygt 207 000. Medelåldern hade varit högre; färre hade behövt försörja fler.

Uppsala utan de senaste 25 årens invandring hade varit annorlunda. Tänk torftigare kultur- och nöjesliv, färre restauranger och affärer och en smalare arbetsmarknad.

Visst är det vanskligt att argumentera som om inte om hade varit, men poängen är inte exakta siffror, utan vad de står för. De visar att människor – förutom att vara mål i sig själva – är samhällets viktigaste resurs. Mångfald och öppenhet inför mångfaldens möjligheter skapar i förlängningen högre välstånd åt alla.

Sifferuppskattningen kommer från Jesper Strömbäcks bok Utan invandring stannar Sverige. Strömbäck är professor i medieforskning och politisk kommunikation och guidar läsaren genom olika perspektiv på en av samtidens mest brännande frågor. Slutsatsen är tydlig. För att citera historikern Dick Harrisson kan nettovinsten av invandring – demografiskt, kulturellt och ekonomiskt – svårligen överskattas.

Ingen ifrågasätter att invandringens påverkan på de offentliga finanserna är stor just nu. Men fler borde ifrågasätta varför det perspektivet dominerar, i stället för de långsiktiga ekonomiska effekter som invandringen kan ge både offentliga finanser och samhällsekonomin.

Precis som kontrafaktiska resonemang måste tas med en nypa salt ger historien inget facit för framtiden. Kan det vara så att den gedigna forskning som boken lyfter fram inte är relevant länge, mot bakgrund av det senaste årets många asylsökande? Strömbäck ryggar inte undan för den frågan. Det finns inget objektivt svar. Allt beror på hur integrationen kommer att fungera. Det är i sin tur någonting som går att påverka.

Den som misströstar inför integrationsutmaningarna bör tänka om. Strömbäck visar att perspektivet ofta är bakvänt. Till exempel är skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda näst störst i EU på grund av att sysselsättningen är högre bland inrikes födda i Sverige - inte för att den är lägre bland utrikes födda. Sysselsättningen ökar också över tid, även för de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.

Strömbäck påminner också om att invandringen inte domineras av lågutbildade flyktingar. För det första är asylinvandringen bara en del av den totala invandringen. För det andra har många skyddsbehövande högre utbildning. För det tredje är människor alltid mer än siffror i grovt tillyxade kategorier.

Integration förutsätter att samhällets gemenskap sträcks ut till alla, oavsett bakgrund. De som räds det främmande kan tänka på att den person som har komponerat Idas sommarvisa som alla barn sjunger på skolavslutningen kom till Sverige som flyktingbarn.