Turkiet har börjat skicka tillbaka utländska IS-aktivister till de västländer som de kommit ifrån. När våldsbejakande islamister åter når svensk mark behövs förstås en plan. Men diskussionen behöver också handla om hur vi bekämpar extremismens spridning. 

Hade läxan gjorts i god tid hade kanske inte fullt så många åkt ner till Syrien och Irak för att utföra "jihad" på oskyldiga. Om – eller snarare när - islamistisk terror åter attraherar duger inte politisk senfärdighet.

 

Så sent som för en vecka sedan hävdade utrikesminister Ann Linde att Turkiets besked om att skicka tillbaka jihadister inte gäller svenska medborgare. Men säkerhetspolisen meddelar nu att det rör sig om "ett antal personer" med kopplingar till Sverige som kan omfattas av beslutet. "Vi vet en hel del om dem", säger Ahn-Za Hagström som är analytiker på Säkerhetspolisen, till Ekot (19/11). Det är bra att både poliser och anställda på andra myndigheter är förberedda och redo.

Många andra länder har strängare lagar än Sverige. Vi har exempelvis inget förbud mot att vara medlem i en terroristorganisation, eller mot att delta i en terroristorganisations verksamhet. Juridiken på området är inte alldeles enkel, och det är inte märkligt att ny lagstiftning kräver både utredningar och eftertanke. 

I en rättsstat krävs det med rätta stark bevisning för att straffa människor. Det är få av de redan ungefär 150 återvändande som har gått att åtala. Så kommer det att troligtvis vara även för dem som kommer framöver. Det är helt enkelt svårt att få fram bevismaterial. Men det har tveklöst också funnits en oförmåga att i tid förstå vidden av problemen.

 

Frågan handlar inte enbart om juridik. Svenska beslutsfattare behöver också inse hur våldsbejakande islamister har getts och ännu i dag ges legitimitet. När Gefle-Dagblad granskade Gävlemoskén och dess imam Abo Raad blev den dåvarande chefredaktören på tidningen, Anna Gullberg, hotad till livet av imamens son. 

Likt Raad hade Ali Al-Ganas på moskén hyllat Islamiska staten. Den senare visade sig dessutom vara anställd på förskolan Bilaal med "integration" som profil. På Vetenskapsskolan i Göteborg, vars tidigare huvudman Abdel Nasser El Nadi precis som Raad bedöms vara en säkerhetsrisk, visade sig flera återvändande från krigets Syrien fått anställning på skolan. 

 

Lagstiftningen är viktig, men alla extremister kommer inte att kunna straffas. Makthavare behöver också sluta ge dem legitimitet, med exempelvis föreningsbidrag, diplomatiska politikerbesök och skolpeng.