SIGNERAT SAKINE MADON. Dans handlar om att ha roligt. Som tonåring var jag med i en kurdisk folkdansgrupp. Vi tjejer var något fler än killarna. Och eftersom en vanlig uppställning i ringdansen är varannan man och varannan kvinna hade vi svårt att alltid få en jämn könsbalans.

Så vid en dansuppvisning, jag vill minnas att det var på ett bröllop i Gottsunda, fick jag idén att klä mig i manskläder och därmed dansa ”som man”. Dansläraren sken upp och andades ut. Det skulle se betydligt bättre ut på scen. Så medan de andra tjejerna tog på sig de långa färgglada dansklänningarna tog jag på mig de traditionella brungråa byxorna och skjortan, och gömde mitt långa hår i en huvudbonad.

Alla nöjda och glada, inte minst jag som tyckte att det var roligt att testa några annorlunda danssteg. Ingen hade synpunkter.

Artikelbild

Det var i slutet av 1990-talet.

Nu ser vi 2020 vid horisonten.

UNT berättar i dagens tidning om paret Linn Strömbert och Donna Helander som ville gå en danskurs tillsammans. De fick nej av Uppsala Bugg&Swing Society som vill att män ska föra och kvinnor ska bli förda.

"Vad har mitt kön att göra med om jag för eller blir förd?", säger den ena kvinnan i paret. Hennes fråga är befogad. Varför över huvud taget lägga fokus på vad folk har mellan benen? Paret har dessutom erbjudit sig att dansa med varandra, när danspartners roterar, om övriga i gruppen vill hålla sig till könsnormerna. Ändå blir det nej, eftersom dansföreningen "oroar sig för andra kursdeltagares reaktioner".

Hur folk eventuellt kan reagera är ett svajigt rättesnöre.

Med liknande argument har kvinnor hindrats från att bada topless på kommunala badhus. I stället för att ha lika (kläd)regler för män och kvinnor har tjänstemän och ansvariga oroat över att folk skulle ta illa upp av att se kvinnobröst.

När två tjejer från ett feministiskt nätverk som fanns för tio år sedan, "Bara bröst", avvisades från en simhall i Uppsala anmälde de händelsen. Men dåvarande jämställdhetsombudsmannen ryckte på axlarna och hänvisade till "rådande normer" och "anständighet". En statlig aktör som ska verka för jämställdhet borde, diplomatiskt uttryckt, vetat bättre än så.

En dansförening är ingen myndighet eller kommun, och Uppsala Bugg&Swing Society begår möjligen inget regelfel när de säger nej till det kvinnliga paret. Men tänk om kursdeltagarna bryr sig om att dansa och ha roligt, och mindre på om man mellan varven får dansa med någon av samma kön? Kanske vill man rentav delta i ett sammanhang där även samkönade par välkomnas, snarare än utestängs.