Uppsala kan växa på två sätt, genom förtätning eller genom att ta ny mark i anspråk. Det är viktigt att påminna sig om att i dag stadsnära områden också varit åker eller industrimark, långt in på förra seklet. En kappfabrik och ett tegelbruk, samt spårhallar och andra byggnader som hörde järnvägen till. Ungefär så såg det ut i Luthagen och Fålhagen fram till 1940-talet.
Under andra halvan av 1900-talet expanderade Uppsala så långt ut som det var möjligt, på grund av vatten, naturreservat och bullerskydd, och rimligt, med tanke på pendelavstånd med buss. Gottsunda, Sävja, Gränby/Nyby och Flogsta/Stenhagen blev de nya yttre stadsgränserna. Sedan omkring 1990 har tätorten Uppsala vuxit med ytterligare 50 000 invånare, till cirka 170 000, utan att den geografiska ytan ökat nämnvärt.
Förtätning som expansionsmetod kommer förr eller senare till en gräns. De naturliga ”hålen” i staden som kan fyllas med bostäder blir färre och färre. De bostadsfria ytorna ökar också i värde när de sammanlagda grönytorna krymper. Nya byggplaner innebär att intressen ställs mot varandra. Kanske har Uppsala nått den punkten nu. Kritiken mot förtätningen i Eriksberg vill inte lägga sig. Och få tycker att de nya stadsgatorna i Gränby är ett lyckat inslag i stadsbilden.
På Ultunagärdet protesterar inte de boende mot Uppsalapaketets 33 000 utlovade bostäder, av det enkla skälet att det inte finns någon som bor där. Institutioner, företag och vattenverk bryr sig knappast om grönytor och rekreation. Men där ligger Uppsalas andra universitet, SLU, ett lantbruksuniversitet som snart, lite hårdraget, kan sakna ett lantbruk att forska på. Kommunens planer är att bebygga en del av åkermarken.
SLU laddar för ”slutstrid” om planerna senare i höst (UNT 6/10). ”Här är perfekt för forskning och utbildning. Åkermarken är vår framtidsförsäkring”, säger professor Ingmar Messing. Enligt SLU-forskarna skulle kommunen kunna bygga fler bostäder i Boländerna och Fyrislund i stället, med låga industribyggnader i dag.
Men i Boländerna finns GE Healthcare, Uppsalas största privata arbetsgivare, och i Fyrislund en efterfrågan på logistik och service bort mot motorvägen. Vart än kommunalrådet Erik Pelling (S) vänder sig med sin spade kommer olika intressen i dagen, det kommer att finnas synpunkter. Åkermark är för övrigt också en del av Uppsalas identitet.
Överenskommelsen med staten ligger där den ligger. Den vikande byggkonjunkturen har gett härdade Uppsalabor ett andrum. Men har den gett Uppsalapolitikerna rådrum?