Den officiella anledningen är att uppmärksamma 50-årsminnet av ett naturgasavtal (!). Det verkliga skälet är givetvis att tacka för de goda relationerna mellan länderna och i synnerhet med det högerextrema partiet FPÖ som ingår i Österrikes nya koalitionsregering. FPÖ har sedan flera år en osannolikt nära relation till Vladimir Putins maktparti Enade Ryssland, och i praktiken alltså till den ryska staten. Österrike som stat har i och för sig haft en närmare relation till Ryssland än andra västeuropeiska länder ända sedan 50-talet – det var den dåvarande sovjetledningens beslut att avstå från ”sin” ockupationszon som gjorde det möjligt för landet att återfå sin suveränitet – men FPÖ:s relation till Putin går utanpå allt annat.

FPÖ är inte bara ett populistparti utan ett genuint högerextremt parti med en världsbild som väl motsvarar den rabiata nationalism och motvilja mot den liberala demokratin som präglar de ideologer som Putin omger sig med. I den nya regeringen har FPÖ kontroll över tre ministerier med nyckelroller för landets säkerhet: försvar, utrikes och inrikes (dit polis och säkerhetstjänst räknas). Att regeringschefen, Sebastian Kurz från det konservativa ÖVP, låtit detta ske drar också Kurz egen säkerhetspolitiska trovärdighet i tvivelsmål. Förstår mannen alls vad han medverkar till?

FPÖ försöker nu skryta med sina internationella kontakter och Putin kan glädjas åt att ha denna sorts relation till ett parti med en viktig roll i ett EU-lands regering. Men det är allmänt känt att andra EU-länder börjat se till att viktig information med bäring på Ryssland inte längre delas med Österrike. Tysklands förbundskansler Angela Merkel rapporteras ha uttryckt oro för att FPÖ läcker information till Moskva.

Risken att detta sker är uppenbar för alla. Och vad har Österrike att vinna på att spela bort förtroendet från andra EU-medlemmar?

Håkan Holmberg