Tydlig markering av HD mot kränkningskulturen

Gränsen för vad som är en kränkning kan avgöras av lärare och skolledning.

Lärare måste känna trygghet i klassrummet.

Lärare måste känna trygghet i klassrummet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2020-07-06 13:45
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

För tre år sedan tog en lärare i Lidköping och lyfte bort en elev som satt i en soffa som blockerade en korridor i skolan. Eleven hade trots upprepade tillsägelser vägrat att flytta sig. Läraren tröttnade, men anmäldes sedan till Barn- och elevombudet (Beo) som krävde kommunen på 10 000 kronor i skadestånd till eleven som man ansåg hade kränkts av åtgärden. Såväl tingsrätten som hovrätten friade läraren från ansvar med motiveringen att ingripandet var befogat. 

Det är långt ifrån det enda liknande fallet i den svenska skolan. Osäkerheten om lärares auktoritet och befogenheter är påtaglig. Beo kritiseras för att avlöva lärarna på möjligheten att hålla ordning i och utanför klassrummet på skolan. Ombudet har regelbundet tagit elevernas parti och öppnat för diskussionen om en kränkhetskultur. 

Rädslan för att göra fel och ”bli anmäld” har präglat yrkeslivet för många lärare, samtidigt som stöket i skolan tilltagit. ”Alla elever har rätt till lugn och ro i skolan”, skriver Skolinspektionen. De elever som allra mest behöver arbetsro är givetvis de som också har det stökigt hemma.

Kanske kan det klarna något nu. Beo valde att driva Lidköpingsfallet vidare till Högsta domstolen (HD) och i fredags kom domen: det var inte någon kränkning i skollagens mening och kommunen är inte skadeståndsskyldig.

HD skriver i sin vägledande dom att ”steg ett för att komma tillrätta med stök och oro på en skola måste vara något annat än att gripa in fysiskt. Men det är ofrånkomligt att detta ibland ändå krävs. Det måste då ske så lindrigt och kortvarigt som möjligt, och så var fallet på skolan i Lidköping”.

Självklart är det avvägningar som måste göras från fall till fall. En lärare (eller förskollärare eller fritidspedagog) ska inte ”tejpa över ett barns mun”, ”filma ett barn i affekt”, ”ge en elev en örfil” eller ”kalla en elev tjock inför klassen”. Detta är några exempel från skollagen på ”sådant som kan vara kränkande behandling”.

Gränsdragningarna måste i de allra flesta fall kunna avgöras av lärare och skolledning i samarbete. Elevernas trygghet är a och o på skolan, men även lärare måste känna trygghet i sin yrkesroll. En funktion som föräldrar kan mejlbomba så snart de känner att deras barn blivit kränkt motverkar den tryggheten.

”Vi kräver att Beo avvecklas omgående”, skrev skolpolitiske talespersonen Roger Haddad (L) inför det nyligen avslutade skolåret (Aftonbladet 7/8 2019). Det tål att upprepas inför nästa år. Och året därpå om det behövs.