Blodstensskogen har omistliga sociala värden och rik natur. Ny bebyggelse där innebär första steget i en utplåning av Eriksbergs historiskt välbyggda stadsdel. En exploatering utmanar också hälsoekonomiska värden. Vi fruktar att nuvarande planer bidrar till ”dyra” frustrerade barn, arga ungdomar och ensamma vuxna.

Att tillåta bebyggelse i denna rika grannskapsskog är okunnigt och hänsynslöst.

Minnet hos många Eriksbergsbor kan komma att präglas av uppgivenhet, sorg och förstämning. De som hade makten ville inte lyssna på forskares varningar eller helhetserfarenhet hos många praktiska planerare. Politiker och byggföretag ville inte höra de boende som känner Blodstensskogens själ.

Artikelbild

Bild 2: Så ser det ut i dag vid Blodstensvägen.

Besvikelsen är stor hos många Eriksbergsbor. Byggnadsnämnden har beslutat att bygga hus i Blodstensskogen som utgör en central grönkil med höga kultur- och naturvärden – en bostadsnära småskog med fri lejd för människor och djur från stadsskogen till Hågadalen-Nåsten.

Blodstensskogen bidrar till hela Uppsalas identitet och är en social generator, en nyckelkomponent för hälsa och återhämtning.

Genom sitt beslut att bygga i Blodstensskogen sätter byggnadsnämnden och byggföretaget Besqab många befintliga gemensamma värden ur spel. Planerna är inte grundade på kunskap och erfarenhet om gott stadsbyggande som finns hos många praktiker och forskare. En eventuell exploatering av Blodstensskogen sätter också demokratin ur spel.

En exploatering bygger inte på lojalitet med de boende. De upplever att deras vilja, kunnande och hundratals remissvar saknar betydelse för politiker och exploatörer. Planeringen av förtätning i Eriksberg har aldrig präglas en levande dialog mellan kommunen och dem som bor, känner och har en lokal vilja om sin hembygd.

Artikelbild

Per G Berg

Beslutet väcker också bestörtning bland planerare, konsulter och ideella föreningar i hela Sverige.

Utslaget är obegripligt för insatta forskare. Eriksbergsfallet studerades i plenum och på plats under den internationella konferensen European Network of Housing Research i juni 2018 och under förtätningskonferensen i Stockholm i november 2018.

Alternativ till kommunens förtätningsplan har aldrig diskuterats, trots att byggmarknaden viker och trots professionell kritik.

Uthållig samhällsbyggnad handlar enligt FN:s boendeorgan UNHabitat om sju centrala resurser för alla boplatser: 1) fysiska, som förnybar energi och kretslopp, 2) ekonomiska resurser, till exempel rimliga bygg- och boendekostnader utan segregation och gentrifiering, 3) biologiska, alltså olika grönytor, 4) organisatoriska, det vill säga balanserad täthet och rymlighet, vägar och service, 5) sociala, alltså goda relationer mellan människor, 6) kultur är platsers historia, traditioner, ceremonier och konst, 7) estetiska – värdet av det vi ser, hör, luktar och förnimmer i grannskapet.

Att bygga i Blodstensskogen inverkar negativt på en rad reglerande ekosystemtjänster såsom dämpning av vattenflöden och utjämning av temperaturen.

Eriksbergs inre grönstruktur bjuder in till hundratusentals vardags­besök varje år. Om planerna förverkligas förloras den historiska strukturen av gröna ytor som kopplar till parker och skogspartier. Detta mönster har utvecklats av stadsarkitekter och stadsträdgårdsmästare i 70 år i Uppsala och andra svenska städer. Det kan ses i Tuna Backar, Sala Backar och Lassebygärde.

I Eriksberg som helhet ökas enligt planerna tätheten två–tre gånger, och rymligheten minskar två–tre gånger, trots att balansen mellan täthet och rymlighet i dag är nära idealisk med ett högklassigt mönster av vägar, stigar, genvägar, cykel och gångvägar som gör området lättgånget och lättcyklat och med närhet till service, vård och skolor.

Eriksbergs har ett starkt kitt som håller ihop grannskapet i en tid där släkt och vänner ofta bor någon annanstans.

En intensiv förtätning i Eriksberg riskerar att under decennier bryta sönder detta nätverk av relationer och skapa rotlöshet.

I Blodstensskogen möts villa­boende, bostadrättshavare och hyrestagare, skolklasser, skidåkare och förskolegrupper – detta är ett nutida kulturarv. En intensiv förtätning riskerar att rasera en lång naturumgängestradition i Eriksberg. Blodstensskogen är ett av fem viktiga inre grönområden i Eriksberg som erbjuder nyanserade visuella, bullerskyddade upplevelser från barr- och lövträd, fåglar, insekter och röster från dem som njuter av platsen. Bebyggelse i Blodstensskogen förstör dessa värden.

Över hela landet bygger politiker och byggföretag medvetet och ofta cyniskt in mörker, brist på grönytor, insyn, usla utblickar, buller och social trängsel i våra vardagsmiljöer på ett sätt som saknar motstycke under mer än hundra år i Sverige.

Men Eriksbergsfallet är unikt i sin brutalitet – en ny förort skall trängas in i en befintlig. Det genomtänkta stadsmönster som Gunnar Leche och Per Boiert var med att skapa efter kriget i Uppsala håller nu på att raseras genom att ett nytt oreflekterat horisontellt och vertikalt förtätningsmönster tränger sig in i människors rekreationsytor, mötesplatser, lekplatser, vyer, dofter och ljud i många delar av Uppsala.

I Studio Staden vid Landskapsarkitektprogrammet på SLU, kom studenterna – efter avancerad platsanalys – fram till att det fanns plats för högst tusen bostäder – hälften av kommunens slarvigt framkastade förslag. I 13 av 14 planprogram undantogs Blodstensskogen från exploatering för dess höga sociala och biologiska värden.

Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, forskningsledare i projekten Funktionell täthet och vertikal täthet

Tuula Eriksson, senior sociolog Funktionell Täthet

Fredrik Eriksson, forskningsassistent Funktionell Täthet