Folkhälsan är ett mycket bra mått på hur välståndet i ett land är och hur det fördelar sig bland befolkningen. För att förbättra folkhälsan för varje individ och för att ekonomiskt klara av en allt äldre befolkning är det än viktigare att ta folkhälsoarbetets förebyggande insatser på största allvar.

Vi blir allt friskare och lever allt längre. Samtidigt ökar användningen av läkemedel och skillnaderna mellan olika samhällsgrupper vad avser levnadsår är alltjämt stor. Oavsett var man bor tycks möjligheten att eller i vart fall känslan av att kunna påverka sin egen vardag vara mycket viktig för vår individuella hälsa.

Inte minst i Uppsala finns stora skillnader mellan områden och grupper. Utifrån landstingets Liv och Hälsa-undersökningsdata är det högst troligt att personer som lever i Luthagen blir flera år äldre än personer som lever i Gottsunda. Skillnaderna mellan högutbildade och lågutbildade är stor. Och därtill har den välutbildade med höga inkomster sannolikt också fler friska år utan medicinska handikapp. Hon kan hoppas på många fler friska år jämfört med den som saknar utbildning och har de sämsta inkomsterna.

Därför är det önskvärt att vi skapar en hög tillväxt som kan skapa bättre ekonomiska villkor för alla och därigenom bättre förutsättningar för en bättre generell folkhälsa.

Enligt forskning kan sjukvården bara bidra med cirka 20 procent för att förbättra folkhälsan. Det handlar då framförallt om att öka tillgängligheten, satsa mer på förebyggande vård, att löpande utvärdera patien­ters medicinintag, att se till att samarbetet fungerar mellan lokala och centrala vårdnivåer och att satsa på kunskap, utbildning och utvärderingar. Men det är mycket som är viktigare än sjukvården för en förbättrad folkhälsa. Att skapa jobb, goda arbetsvillkor och att ge människor mer kont­roll över sina liv är väldigt viktigt för den individuella hälsan. Alkohol, andra droger och tobak har också stor betydelse på folkhälsan. Dåliga alkoholvanor är troligtvis den näst viktigaste orsaken till att människor dör i förtid.

I Uppsala har vi valt att inom folkhälsoområdet på det lokala planet prioritera det förebyggande arbetet inom kost, fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Eftersom folks hälsa är ett bra mått på hur samhället fungerar vill vi fokusera ännu mer på dessa prio­riterade folkhälsoområden. Vi tror att om vi tar det förebyggande folkhälsoarbetet på mer allvar kommer vi betydligt bättre klara av utmaningarna med en allt äldre befolkning.

Vi vill väl alla ha ett lång och friskt liv inte ett relativt kort och sjukt liv. Vi har bl a valt dessa prioriterade områden då det är folkhälsoområden där den enskilde individen har makt över besluten som påverkar folkhälsan.

Inte minst tror vi att de låg- och medelinkomsttagare som de senaste åren fått kraftiga skattelättnader i allt högre utsträckning kan välja att prioritera bättre råvaror i sin mat, köpa träningskort etc.

I Sverige, precis som i många andra länder, ökar skillnaderna i folkhälsa. Den förväntade medellivslängden har visserligen blivit längre för både män och kvinnor sedan 1986, men skillnaden har ökat mellan dem som bara gått grundskola och dem som har eftergymnasial utbildning. Skillnaden var tidigare 2,5 år – men nu lever en högutbildad fem år längre.

Vi stödjer våra Centerpartikamrater, riksdagsmännen Kenneth Johansson och Lennart Levi, som vill att regeringsalliansen enas om att starta en nationell hälsokommitté som ska ta fram konkreta förslag för att minska klyftorna. Vi, precis som de, vill också ha en fördjupad undersökning av den svenska folkhälsan. Vi tror att det finns enkla vägar mot en bättre generell folkhälsa bara vi bättre förstår varför det ser ut som det gör. Vi tror också att det är nödvändigt att vi förbättrar det förebyggande hälsoarbetet eftersom dagens antaganden om ökade sjukvårdskostnader inom 30 år är över 70 procent. Var skall de pengarna komma ifrån? Klarar svensk ekonomi av att växa så mycket för att klara av den enorma merkostnaden om allt förblir som i dag? Vi tror inte det, och det brådskar med bättre folkhälsoinsatser! Vi måste lyfta de mest utsatta. I många fall handlar det om jobbskapande och att bryta ner utanförskapet men också att ge människor mer vardagsmakt. Mer vardagsmakt kräver att valfriheten byggas ut ännu mer. Det gäller exempelvis vårdvalet, men vi vill också att alla kommunens nämnder och styrelser ska genomsyras av ett hälsoperspektiv. Det tjänar vi alla på!

Stefan Hanna
kommunalråd Centerpartiet
Karin Ericsson
ordförande Folkhälsorådet i Uppsala kommun (C)
UNT 6/9 2010