I dag är det 50 år sedan beslut togs om att inte längre tillåta DDT i hushålls- och hemträdgårdspreparat, vilket senare kom att omfatta all användning av DDT i Sverige. Ett mycket viktigt beslut som har följts av allt fler.

Det som dock är skrämmande är att vi fortfarande sprider nya kemikalier utan att vi har kontroll över de långsiktiga konsekvenserna för människa, djur och natur.

Boken “Tyst vår” av Rachel Carson, som kom 1962, tydliggjorde de allvarliga effekterna av ett antal miljögifter, bland annat DDT, där konsekvenserna såväl i form av minskad insektsförekomst och långsiktig hormonell påverkan på fåglarnas reproduktion skulle leda till en vår utan fåglar – en tyst vår.

Artikelbild

Jenny Lundström (MP)

Men den tysta våren var inte bara ett hot under 1960-talet.

I dag nås vi av återkommande rapporter om bidöd och insektsdöd.

Antalet insekter har minskat dramatiskt runt om i världen de senaste åren. Och det blir allt mer tydligt att detta inte bara är ett hot mot fågellivet – utan också något som kan få mycket stora konsekvenser för vår matförsörjning. Utan pollinerande insekter riskerar vi att stå utan livsmedelsproduktion. Orsakerna till tillbakagången är flera, och handlar såväl om bekämpningsmedelsanvändning som att insekternas livsmiljöer försvinner.

Redan för femtio år sedan förbjöd vi DDT. Men det är faktiskt först i år som de sista länderna i världen också gör som vi.

Artikelbild

| Vitryska arbetare sanerar DDT som ska fraktas till Tyskland.

Det visar hur viktigt det är att det finns länder som går före i arbetet för att fasa ut farliga kemikalier. Och hur viktigt det är med internationellt samarbete och internationella regelverk.

Vi måste fira jubileumsdagen. Men vi behöver också förvalta denna seger och förändra vårt arbetssätt framåt. Sverige måste fortsätta vara i framkant. Men vi måste ännu fortare få med oss världens länder på miljö- och klimatomställning.

Artikelbild

1944. Barn i Algeriet besprutas med DDT mot loppor och löss.

EU är vår viktigaste internationella plattform för miljöarbetet.

Redan i dag avgörs de flesta kemikaliefrågor på EU-nivå, och Sverige är pådrivande för att förbättra den EU-gemensamma lagstiftningen. Miljöpartiet drev också förra mandatperioden igenom en kemikalieskatt på elektronikartiklar. Genom skatten främjas att mer miljö- och hälsovänliga alternativ utvecklas, inte bara i Sverige utan också i de länder som vi importerar ifrån. Denna mandatperiod har vi fått igenom att det införs en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor. Nästa steg är givetvis en skatt på bekämpningsmedel.

Artikelbild

1948. Ett flygplan besprutar får med DDT, mot ohyra, på en ranch i USA.

Den svenska kemikaliepolitiken utgår från miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Nu sätter Sverige fokus på tre viktiga utmaningar:

1. Det behövs ännu bättre kunskap om hur foster, barn och unga påverkas.

Barnen är mest känsliga för olika kemikalier i och med att de kan få i sig stora mängder utifrån sin kroppsvikt samt har organ som växer och utvecklas under barnaåren. Vi har en skyldighet att inte utsätta barn för oönskade risker.

2. Det behövs ökat fokus på farliga ämnen i varor.

Det är både viktigt för att till exempel e-handel sker med bristande kontroll och för att vi behöver öka recirkuleringen av material. För att kunna återvinna mer plast måste den vara fri från gifter.

3. Livsmedel och dricksvatten måste skyddas.

Här är det viktigt att utgå ifrån substitutionsprincipen och ersätta bekämpningsmedel inte enbart med mer harmlösa varianter, utan också med andra metoder, till exempel metoder som utvecklats i ekologiskt jordbruk.

Världens mest använda ogräsbekämpningsmedel är RoundUp med den verksamma substansen glyfosat. Precis som med DDT så sa man när glyfosat lanserades att det är en helt ofarlig substans. Nu vet vi att det inte stämmer. Glyfosat har effekter på miljö och hälsa, och det hittas såväl i livsmedel som i våra vatten. I förra veckan kom en dom i USA, där juryn fann att Roundup orsakar cancer.

50 år sedan DDT förbjöds ger oss perspektiv. Havsörnen kan åter kläcka fram ungar.

Vi har lärt oss att ha försiktighetsprincipen som utgångspunkt. Nu krävs en ännu skarpare politik för att få en giftfri miljö. Det är något som Miljöpartiet kommer fortsätta att kämpa för i Sverige, EU och globalt.

Maria Gardfjell, riksdagsledamot (MP), vice ordf i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott

Jenny Lundström, kandidat till EU-parlamentet (MP)