Region Uppsala har arbetat för att minska klimathotet i många år bland annat genom miljöcertifiering och genom ny resepolicy.
Men klimatfrågorna verkar nu satta åt sidan när man planerar riva den vackra och välfungerande personalmatsalen på Akademiska sjukhuset.
Många hus har skövlats. Uppsala jämnade Dragarbrunn med marken, och det Rappska huset i jugendstil (i främre Luthagen) hamnade i grävskopornas käftar. Rivningen av Övre Slottsområdet stoppades först efter att Öfre Slotts byalag kämpat för att rädda dessa kulturhus till eftervärlden. Orsaken till rivningsvågen sades vara att det var billigare att bygga nytt. Men i Prag och Riga står jugendhusen kvar i all sin glans.
Akademiska sjukhuset gjorde stora fastighetsinvesteringar under 1970-talet då kirurgblocket (ingång 70) och neuroblocket (ingång 85) byggdes. Arkitekter prisar än i dag designen av ingång 70 och 85. Lokalerna var ändamålsenliga, arkitekterna hade optimerat dagsljusinsläpp trots svårigheter att bygga i ett före detta grustag.
När landstinget tog över Akademiska sjukhuset 1983 fanns inte kompetens att hantera fastighetsbeståndet.
Underhållet har uppvisat tydliga brister. Det har tagit orimlig tid att få enkla saker åtgärdade. Ventilationen i ingång 79 blev inte rengjord på mer än 15 år, med resultat att personal drabbades av astma och andra luftvägsbesvär. En fastighetsplan för framtiden har likaså saknats.
Någon kanske ifrågasätter behovet av fastighetsinvesteringar, men sjukvården förändras och lokalerna måste utvecklas. Patienter och personal har rätt till bra lokaler. Landstingspolitiker har underlåtit att reservera medel för erforderliga fastighetsinvesteringar. När inte fastigheter underhålls står man till sist vid vägs slut; något måste helt enkelt göras. Arbetsmiljöverket satte ned foten och accepterade inte den dåliga arbetsmiljön på onkologen, ingång 78. Det blev ett föreläggande med vite och bygget av ingång 100 sattes igång. Politikerna borde skämmas.
Ska en organisation som arbetar för hälsa ha så undermålig arbetsmiljö att Arbetsmiljöverket måste ingripa?
Vi hör om varsel av läkare och undersköterskor vid Stockholmssjukhusen, där ekonomin också är dålig på grund av att politiker låtit kostnaderna för Nya Karolinska löpa amok. Nu får patienten och sjukvårdspersonal betala priset. Patienter hänvisas till vårdcentraler som saknar läkare och sjukvårdspersonal blir arbetslösa. Än så länge har vi sluppit varsel i Region Uppsala, men som bekant är den ekonomiska situationen mycket allvarlig även här.
På intranätet har tillförordnade regiondirektören, Emma Lennartsson, nyligen lagt ut en video om regionens ekonomi. Alla är välbekanta med att det underfinansierade Akademiska gått ”back” under ett antal år, men regionen som helhet har uppvisat balans.
I år kommer dock även regionens ekonomi gå med underskott. Orsaken är att fastighetsinvesteringarna uppgår till 7,7 miljarder kronor.
Till detta kommer en pensionsskuld om 24 000 kronor per invånare (på grund av att man inte reserverat medel för anställdas pensioner). Politikerna bär ansvaret. De har styrts av kortsiktiga prioriteringar (kvartalsekonomi respektive valårssyndrom) och därmed offrat att ta höjd för kommande nödvändiga investeringar och kostnader. Tilltron till att politiker har förmåga att lösa viktiga samhällsproblem är definitivt skadad, inte minst när det gäller att styra en stor komplex högteknologisk kunskapsorganisation som Akademiska sjukhuset.
Att man i ett så allvarligt ekonomiskt läge beslutar att riva en välfungerande personalmatsal rimmar dåligt med alla sparbeting.
Alla är eniga om att sjukhusköket måste åtgärdas. Detta borde ha skett för länge sedan. I stället valde man att köra mat från Västerås, med stora inkörningsproblem. Anhöriga sprang med påsar med hamburgare till patienter som inte kunde äta sjukhusmaten. Numera har maten förbättrats, men hela idén är befängd. Uppsala ligger mitt i en jordbruksbygd. Varför ska då maten transporteras från Västerås, samtidigt som föregivna miljöhänsyn gör att både patienter och personal har svårigheter att ta sig till sjukhuset med bil på grund av parkeringseländet?
När det skulle beslutas om vilken modell för sjukhuskök som skulle väljas påstod tjänstemän att det skulle bli billigare att riva sjukhusmatsalen. Sjukhusledningen har varit emot planerna, då hyrorna kommer att bli högre och underskottet för Akademiska därmed kommer att stiga ytterligare. Med tanke på alla felräkningar som gjorts rörande byggnader som blivit mycket dyrare än det var tänkt, saknar vi tilltro till kostnadsberäkningarna. Ytterligare faktorer att ta hänsyn till är de störningar för patienten och personal som byggen orsakar. Det går rykten om att frågan varit föremål för politisk kohandel, då Miljöpartiet absolut ville ha ett nytt sjukhuskök.
Med tanke på det försämrade ekonomiska läget instämmer vi med tidigare debattörer i att beslutet att riva sjukhusmatsalen bör omprövas.
Politikerna måste rätta munnen efter matsäcken. Vi menar också att regionen ska ta hänsyn till de stora utsläpp av koldioxid som bygget kommer att genera. Totalt står cement och betongindustrin för sex procent av Sveriges utsläpp, vilket ska jämföras med flygets två procent. Kostnadskalkylerna för nybyggnad och rivning av befintligt sjukhuskök inklusive personalmatsal är gamla.
Ingen hänsyn har tagits till klimatpåverkan av att riva den vackra sjukhusmatsalen, som fungerar utmärkt.
