Alldeles för många personer med diabetes drabbas fortfarande av stroke och hjärtinfarkter och många dör av detta. Faktiskt många gånger helt i onödan. Läkare och vårdansvariga vet vad som behöver göras. Men det fungerar inte i praktiken.

 

I september 2019 kom nationella och europeiska behandlingsriktlinjer som exakt beskriver hur detta ska göras. Men trots moderna mediciner går arbetet för långsamt, medan patienterna kämpar för sitt liv och många dör. Det dröjer alldeles för lång tid innan sjukvården tar till sig ny forskning.

Personer med typ 2-diabetes har, jämfört med dem som inte har sjukdomen, upp till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och för tidig död. De nya behandlingsriktlinjerna visar att det behövs en helt ny syn på en av våra vanligaste folksjukdomar – och vården måste agera nu.

 

Typ 2-diabetes är inte den ”släng av socker” som det lite slarvigt har kallats. Det är tvärtom en allvarlig sjukdom med betydande risk för hjärtinfarkt, stroke eller för tidig död om den inte behandlas rätt. Nästan en halv miljon svenskar har typ 2-diabetes och sjukdomen ökar stadigt.

 

De nya behandlingsriktlinjer från europeiska kardiologföreningen som kom i september 2019 är tuffare än något vi tidigare sett.

De flesta personer med typ 2-diabetes bedöms nu ha hög eller mycket risk för hjärtkärlsjukdom. De ska därför i ett tidigt skede, precis som personer med typ 2-diabetes som redan har en etablerad hjärtkärlsjukdom, behandlas med nya hjärtkärlskyddande läkemedel och inte den svenska standardbehandlingen metformin. Rätt behandling ska alltså sättas in innan en allvarlig händelse inträffar.

 

Att ha hög risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom handlar om att du har riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som till exempel högt blodtryck eller högt kolesterolvärde. Den totala risken för hjärtkärlsjukdom ska utvärderas och rätt behandling sättas in.

 

Detta är ingen enkel information att ta in för en person med typ 2-diabetes eller om man haft en hjärtinfarkt eller stroke. Det är inte heller meningen. Det är vården med all sin kunskap och kompetens som har ett stort uppdrag.

Vården ska se till att varenda patient i landet får behandling enligt riktlinjerna. Om vi tar vårt ansvar för att sprida kunskap måste vårdansvariga och läkarna ta sitt och ge behandling som räddar liv.

Från patientens sida efterfrågas också en fast vårdkontakt och en hälsoplan. Många kopplar inte sin hjärtkärlsjukdom till livsstilsfaktorer. När Riksförbundet HjärtLung frågade personer med hjärtinfarkt varför de drabbats, svarade hälften av dem att den var orsakad av ärftliga faktorer.

I en annan undersökning av Diabetesorganisationen i Sverige svarar åtta av tio att de inte har erbjudits patientutbildning såsom Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar.

 

Med en hälsoplan kan man förstå sin behandling och vara delaktig i vad som passar. Det behövs kompetens om vad var och en kan göra i sin vardag för att bli trygg och framgångsrik i livsstilsförändringar.

 

Det är detta som kallas personcentrerad vård: en tydlig hälsoplan för just mig och vad jag ska arbeta med när det gäller risk- och friskfaktorer. Detta gäller oavsett om man har en eller flera diagnoser. 

Det är vårdens uppgift att få varje person att förstå att blodsockret, tillsammans med ens personliga riskfaktor som exempelvis högt blodtryck, ökar risken för hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt eller stroke. 

Nya riktlinjer är ett bra tillfälle att diskutera diabetesbehandlingen och framför allt se till att behandling som räddar liv når ut till patienterna.