Många brister med ekologiskt

Låt oss i första hand satsa på närodlat och djurhälsan samt på vettiga djurtransporter, skriver Lars Christersson.

5 december 2014 16:25

Efter många års forskning vågar fyra modiga SLU-professorer sig på att svära i kyrkan och ge ut en bok med den mångtydiga titeln "Den ekologiska drömen". I den diskuteras den ekologiska odlingens tillkortakommanden. Bland mycket annat kan man i dag visa på forskningsresultat, som avslöjar att jordbruksproduktionen långsiktigt minskas till hälften vid ekologisk odling och att producerade produkter inte är mer giftfria än de som produceras i kommersiell odling.

Naturligtvis reser sig representanter för bland annat Naturskyddsföreningen, EPOK (Centrum för ekologisk odling och produktion) och Miljöpartiet som en man och deklarera, att man vet bättre. Bland annat sitter ett miljöpolitiskt kommunalråd från Uppsala i tv och hävdar att hon minsann av egen erfarenhet känner bättre till och vet, att de fyra professorerna har helt fel. Det är kanske inte så konstigt att politikerföraktet i vårt land är på stark frammarsch.

Naturskyddsföreningen påpekar att den biologiska mångfalden blir mycket större vid en ekologisk odling än vid en konventionell. Helt riktigt. Man ser väl aldrig så mycket tistlar och baldersbrå och kvickrot med mera, med mera på ett konventionellt odlat vetefält som i en ekologisk veteåker.

Men vad händer med de verkligt skyddsvärda växtarterna vid ekologisk odling? Finns det några undersökningar som visar på, att dessa gynnas speciellt vid ekologisk odling?

Annars har Naturskyddsföreningen helt rätt. Vi måste diskutera den ekologisk-ekonomiska helhetsbilden. Och låt oss då göra detta.

Nu har Naturskyddsföreningen, EPOK och Miljöpartikommunalråd alla möjligheter i världen att med vetenskapligt framtagna fakta och med beaktande av beprövad erfarenhet diskutera den ekologiska odlingens i ett helhetsperspektiv.

Just nu står säker alla till buds stående medier till förfogande.

Men det är i detaljerna som djävulen röjer sig. Så när vi nu går att diskutera den nyutkomna boken och den ekonomisk-ekologiska helhetsbilden, ta då också gärna även med i beaktande

1. att en ekologisk ko mjölkar mindre är en konventionell ko (på grund av olika foderstatus, men likväl), men släpper ut lika mycket metangas. Alltså, per liter producerad mjölk släpper en ekologisk ko ut mer växthusgaser än en konventionell ko.

2. att importerat hovmjöl från Indien sägs vara tillåtet att användas i ekologisk odling av till exempel morötter

3. att i en konventionell odling av potatis kan man spruta upp till fem gången per år med bekämpningsmedel mot brunröta. Det finns resistenta sorter som inte behöver sprutas över huvud taget, men dem får lantbrukarna inte använda för de är genmodifierade

4. att grönsaker odlade i växthus och under artificiell belysning får säljas som ekologiska

5. att Bordeauvätska (kopparsulfat och kalkmjöl) visserligen inte får användas i Sverige men väl i utlandet, vilket betyder att utländska äpplen, som säljs i svenska butiker som ekologiska, kan komma från odlingar, som besprutas med kopparsulfat

6. att en enorm fröogräsbank byggs upp i marken och kraftiga kvickrotsryggar utvecklas vid ekologisk odling. Detta skapar bekymmer för den ekologiska lantbrukaren men också för hans grannar, och som är svåra att komma till rätta med, om man skulle välja att gå tillbaka till konventionell odling.

7 att ekologisk odling rakt igenom är miljövänlig är en myt. Det är alltid något led i produktionskedjan som fallerar. Det visar både den nyutkomna boken och ovanstående påpekanden.

Låt oss därför nu allvarligt diskutera möjligheterna att ta det bästa från den konventionella odling och det bästa från den ekologiska odling (vad som finns?) för att utveckla hållbara odlingsmetoder för svenskt lant- och skogsbruk.

Metoder som vi med gott samvete kan överlämna till barn och barnbarn. Låt oss i första hand satsa på närodlat och djurhälsan samt på vettiga djurtransporter och acceptabla slaktmetoder. Och så måste vi, tyvärr, börja äta mycket mindre kött.

Lars Christersson, professor emeritus, SLU

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!