Nu har Region Uppsalas bokslut debatterats av regionfullmäktige. Även om det är otillräckligt för den omställning som behövs för att rädda klimatet, visar kollektivtrafiken på en glädjande utveckling med fler och fler som åker kollektivt. Vi har all anledning att vara stolta över regionens kulturverksamhet, som bland annat jobbar hårt för att tillgängliggöra kultur för länets landsbygd.

De medicinska resultat som vår hälso- och sjukvård åstadkommer är ibland häpnadsväckande bra och vården vi ger är ofta av utmärkt kvalité. Icke desto mindre är det inom hälso-och sjukvården, och dess ekonomiska resultat, som bekymren finns. Uppsalas stolthet, Akademiska sjukhuset, gick återigen med ett gigantiskt underskott – hela 377 miljoner kronor!

I en skrivelse till Region Uppsalas politiker från Vårdförbundet och läkarnas fackliga representanter påpekas ”att det blivit både dyrare och osäkrare att bedriva vård på grund av den enorma ineffektivitet som följer av platsbristen”.

Bristen på vårdplatser uppstår på grund av brist på personal och för lite resurser.

Risken för en sådan utveckling, med (enligt de fackliga) ”galopperande” kostnader har Vänsterpartiet påtalat många gånger om. Utan tillräckliga resurser drabbas Akademiska dubbelt av att behöva köpa in dyr vård, samtidigt som det inte går att sälja vård till andra.

När sjukhuset hamnar i ett pressat läge, med en överbelastad akut och många patienter som vårdas på fel avdelning blir personalens arbetsmiljö sämre. Risken finns att de slutar och platsbristen förvärras eller att regionen tvingas hyra in personal för dyra pengar.

Det är hur ett underskott kan växa så stort.

Men det finns en klar lösning: satsa på personalen!

Lönerna behöver höjas. Men framförallt måste trotjänarna få känna vår uppskattning även i plånboken. Även de som jobbat länge förtjänar en god löneutveckling.

Rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning gör att fler vill stanna kvar och orkar arbeta heltid och färre blir sjuka. Då krävs en högre grundbemanning. Fler anställda gör vården mindre sårbar för störningar och arbetstoppar, samtidigt som fler vårdplatser kan öppnas och akuten får avlastning.

Det behövs kortare arbetstider och förmånliga modeller för natt- och helgarbete som upplevs som rättvisa.

Viktigt också är möjlighet till utveckling. Målet ska vara att sjukvårdpersonalen ska jobba på spetsen av sin kompetens. Och de ska kunna känna stolthet i den egna yrkesrollen.

Tyvärr har de blågröna valt en annan väg.

De möter underskott med krav på nedskärningar i antal undersköterskor. Med risk för att sjuksköterskor tvingas utföra undersköterskornas uppgifter.

Låt oss i stället satsa på undersköterskans roll. Det blir bättre och mer effektiv vård – och sjuksköterskorna får bättre möjlighet att fokusera på sina uppdrag.

De möter förslag på förbättringar för personalen med avslag. På samma fullmäktige som bokslutet för 2018 behandlades, valde de blågröna, med stöd av Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, att avslå våra motioner om försök med kortare arbetstid och rättvisa arbetstidsmodeller. På andra håll i landet där det gjorts försök med exempelvis sex timmars arbetsdag har man sett goda resultat både vad gäller produktivitet och personalens hälsa och mående.

Vad gäller arbetstider uttrycker personalen själva att alla som arbetar natt eller helg ska få samma möjligheter.

Folk som jobbar tillsammans vill gärna se att kollegorna har schysta villkor. Ska det vara så svårt för politiker att förstå?

För Vänsterpartiet har 2018 lärt oss ännu en gång om nödvändigheten av mer resurser till vården för att bryta den negativa spiral av ökande kostnader för hyrpersonal och stängda vårdplatser till följd av personalbrist som ledde till Akademiskas rekordunderskott. Det går inte att spara sig till bättre arbetsmiljö. Men bra arbetsmiljö leder till högre kvalitet och kostnadseffektivitet i vården — och därmed bättre ekonomi för regionen.