Ska en skyddad Uppsalasiluett behöva leda till segregering, ett mer bilberoende samhälle och en stad som hamnar på efterkälken? Uppsala är en av de städer som växer snabbast i Sverige. Det är många nya bostäder som ska byggas och staden måste utvecklas.

Hur länge ska ett kulturhistoriskt värde få stoppa Sveriges fjärde största stad från att utvecklas till att kännas som en storstad med höga hus och fungerande infrastruktur samtidigt som ett hållbarhetsperspektiv tillämpas?

Ett växande Uppsala leder till många debatter. Uppsalaborna har åsikter om att värdefulla skogsområden avverkas och exploateras, att hus byggs på bördig åkermark samtidigt som de inte vill ha för höga hus så att den kända Uppsalasiluetten förändras. Det faktum att fler bostäder måste byggas och staden måste utvecklas leder till dilemmat om vilka av dessa åsikter som ska tummas på?

Artikelbild

| Genom att bevara Uppsalasiluetten riskerar vi ett omodernt Uppsala, skriver Sofia Hane.

Flera studier bekräftar att grön­ytor inne i staden är viktigt. Det är inte bara viktigt för människans välbefinnande och hälsa utan också för att skydda mot buller och för att skapa ett bättre mikroklimat.

Dessa studier motiverar att de grönområden som finns i Uppsala stad i högsta grad bör bevaras.

Att exploatera på fin åkermark som kan försörja stadens invånare med närproducerad mat är inte ett hållbart alternativ. Åkerarealen minskar i världen och när den väl är bebyggd går den inte att återskapa. Enligt Jordbruksverket har åkerarealen i Sverige minskat med 472 400 hektar, det vill säga med 15 procent, mellan 1966 och 2015.

Vi måste värna om den bördiga åkermarken vi har i Uppland.

Är det då inte bättre att bygga på höjden? Uppsalasiluetten kommer att förändras men man måste kunna modernisera staden för att hänga med i utveckligen.

Självklart ska det passa in i den befintliga staden men det är viktigt att komma ihåg att en varierad stad är en intressant stad.

Att vi står inför en klimatförändring och att koldioxidutsläppen måste minska kan inte ha undgått någon, men hur ska det kunna ske när man bygger staden på bredden och invånarna blir mer bilbe­roende? Genom att bygga en tät stad med höga hus minskar transportsträckorna och därmed utsläppen.

Att bygga på höjden är även bättre, i och med att man lägger mindre anspråk på mark som är värdefull för att bevara den biologiska mångfalden som är viktig för att ekosystemtjänsterna ska fungera.

I dag byggs stora köpcentrum som Gränby Centrum upp utanför stadskärnan, vilket gör att den utarmas och blir tråkig. Varför ha en stadskärna när förortscentrum lockar mer?

Jag anser att det är roligare att ha en levande stadskärna som samlar människor från hela Uppsala – en stad med en stadslik känsla och som är levande dygnets alla timmar med kontor, arbetsplatser, bostäder, restauranger och butiker.

Om man bygger staden på höjden i stället för bredden får man en tätare stad med ett större kundunderlag, vilket gör att företagen får bättre ekonomi och kan hålla högre service.

Kommunen kommer att kunna satsa på att förbättra infrastrukturen i staden så varor, personer och tjänster kan transporteras snabbt och säkert.

Genom att bevara Uppsalasiluetten kan vi behålla ett kulturhistoriskt värde och en siluett som sätter Uppsala på kartan, men är det verkligen värt det? Det vi riskerar är ett splittrat och omodernt Uppsala. Är det priset vi vill betala för att skydda vår siluett? En förändrad stadslinje skulle kunna vara en lösning på bostadsbristen, för minskade utsläpp och bevarande av de grönytor som finns i staden.

Är det inte dags att ta ett steg framåt till att bli en hållbar storstad med högre hus?