I januariavtalet mellan S, MP, L och C aviseras en parlamentarisk kommitté för att se över den framtida migrationspolitiken. Det är ett välkommet initiativ inte minst för att förbättra rättssäkerhet och lagstiftningens förutsägbarhet.

För att uppnå det målet måste dock utredningens direktiv möjliggöra en riktig analys kring olika förslag för ny migrationslagstiftning.

Då är det avgörande att man inte redan nu stänger dörren för exempelvis förändrade regler för familjeåterförening.

Artikelbild

Martin Ärnlöv

En utredning är bunden av sina direktiv. Hur direktiven nu utformas är därför viktigt för den framtida parlamentariska kommitténs mandat och handlingsutrymme. De senaste årens migrationspolitik har kännetecknats av en lång rad förändringar som genomförts i snabb takt utan statliga utredningar och därtill hörande förarbeten och många gånger har konsekvensanalyser helt saknats. Därför är det viktigt att den parlamentariska kommittén nu ges direktiv med krav på väl genomförda och underbyggda analyser för att kunna visa på de kommande förslagens effekt både för enskilda och samhället i stort – även humanitära effekter.

Då är det avgörande att man av politiska skäl inte redan i direktiven ”beställer” den lagstiftningsprodukt man vill att utredningen ska komma fram till, exempelvis när det gäller längden på uppehållstillstånd.

I en intervju i DN 15/2 listar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) de områden han ser ska ingå i den parlamentariska kommitténs uppdrag. Han nämner grunderna för asyl, frågan om humanitära skäl och längden på uppehållstillstånd. Att helt utelämna frågan om familjeåterförening i direktiven kan få oönskade effekter. Beskedet i januariavtalet att även alternativt skyddsbehövande från i sommar får rätt till familjeåterförening är mycket välkommet. Utredningen behöver dock belysa de hinder som försvårar och i vissa fall omöjliggör familjeåterförening, som de höga försörjningskraven.

Svenska Röda Korset driver sex behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö, Göteborg, Skövde, Stockholm, Uppsala och Skellefteå. Under 2018 gavs behandling till fler än 1 800 patienter.

Vi ser att det är mycket svårt att tillgodogöra sig traumabehandling om patientens familj fortfarande finns kvar i en osäker situation i hemlandet, i flyktingläger eller i en situation med osäkra uppehållstillstånd.

Det i sin tur förvårar och förlänger etableringstiden i Sverige, vilket innebär lidande för den enskilde, men också en samhällsekonomisk kostnad. Därför är det problematiskt om anställning fortsatt är den främsta grunden för familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd, det vill säga viktigare än skyddsbehov. Det är därför viktigt att direktiven ger möjlighet att förutsättningslöst analysera möjligheten till familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd.

En grupp som påverkas av längden på uppehållstillstånd är de som har utvisningsbeslut men som inte kan återvända på grund av att de exempelvis inte tas emot av landet de anvisats till. De hamnar i en limbosituation där de varken kan återvända eller etablera sig i Sverige.

Röda Korset möter personer som tillhör den här gruppen i flera av våra verksamheter och ser att limbosituationen i många fall leder till stort humanitär lidande för den enskilde.

Därför bör ”limboutredningen” (SOU 2017:84) bli en del av den kommande parlamentariska utredningen.

När det gäller asylrätten är det viktigt att direktiven ger möjlighet att analysera effekterna av den tillfälliga lagens diskriminering mellan skyddsgrunderna flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Den särskillnad som gjordes mellan grunderna påverkade framförallt många syriska barnfamiljers möjlighet att återförenas. Genom införandet av den tillfälliga lagen avskaffades också skyddsgrunden ”övrig skyddsbehövande”. I Röda Korsets rapport om de humanitära konsekvenserna av den lagen konstaterar vi att så många som 549 personer kan ha drabbats av att denna skyddskategori tagits bort. Det illustrerar tydligt behovet av konsekvensanalyser för de förslag som nu kommer läggas på bordet.

Röda Korset tycker inte att den tillfälliga lagen ska förlängas.

Det bästa vore en återgång till den ordinarie utlänningslagen när den tillfälliga lagen skulle ha löpt ut den 19 juli. Vi ser dock positivt på möjligheten till en konstruktiv, öppen och evidensbaserad parlamentarisk utredning i syfte att få fram bästa möjliga migrationslagstiftning både för enskilda och samhället i stort. Det är vår starka förhoppning att direktiven som nu skrivs möjliggör en sådan utredning.