Är svenskan ett snörikt språk?

Har svenskan många ord för snö? Nja, säger experten. Men nog behöver vi kunna prata om snö i detalj, om inte annat så i trafiken.

Uppsala kommun 4 januari 2020 10:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Språkspalten

Det sägs ofta att grönländska har många ord för snö –  för att det talas i ett snöigt område. Än svenskan då? Nog för att det kan vara si och så med de vita jularna i Uppland, men visst borde svenskan kunna vara ett snörikt språk?

–  Både ja och nej. Om vi bara räknar standardsvenskan så är språket inte så rikt på snöord, men om vi räknar språket som helhet med alla dialekter, så ja, säger Annika Karlholm, fil dr och dialektolog på Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala.

Hur många ord för snö som finns i svenskan är svårt att säga. Det beror också på hur man räknar. Svenskan fungerar ju så att vi genom sammansättningar skapar nya ord, påpekar Annika Karlholm. Vi kan ju lägga snö- framför en mängd ord och på så sätt bilda nya. Snöflinga, snögubbe. Eller efter, för kramsnö eller pudersnö.  Men så finns förstås helt andra ord för snö, som "skare". Utöver detta har vi förstås olika sorters is och blandningen mellan snö och is: hagel.

Varför har vi då behov av att särskilja alla dessa typer av snö?

–  I äldre tider var det på vintern man kunde transportera varor, eller resa. Och då handlade det bland annat om hur lätt eller svårt det är att ta sig fram. Är det hård skare eller inte skare? I Västerbotten, till exempel, finns ordet "fallbrotta", som är en svag skare som man sjunker igenom på skidor, säger Annika Karlholm.

Också i dag är snöorden relevanta när vi pratar om resor. Är det moddsträngar på vägen, lössnö eller halkrisk på grund av snöblandat regn? Hinner snöröjningen med när det snöar lapphandskar hela kvällen? Skymmer plogvallarna sikten?

Men svenskan har inte bara ord som beskriver det väder som råder, utan också det väder som sticker ut från det normala. 

–  I delar av Sverige där man vanligtvis har snörika vintrar dyker det upp ord för när det inte är snö. I Ångermanland kallas till exempel en snöfattig vinter för "flenvinter". I Skåne, däremot, har de ett ord för de gånger det faktiskt är riktigt kallt, "bjälkavinter". 

Kommer det då några nya ord för snö? Nja, vi verkar klara oss bra med de vi redan har. I medierna har man dock på senare år kunnat se nysammansatta kraftord som "snösmocka" och "tökaos". 

Kanske handlar alla dessa ord egentligen bara om att vi älskar att prata om väder: 

– Vi har ju fyra tydliga årstider. Att beskriva väder var angeläget i dåtid och är lika angeläget nu, säger Annika Karlholm.

Johanna Åberg Lundén

Ämnen du kan följa