Vi får aldrig glömma folkmordet på kristna minoriteter

Liberalerna kämpar för att göra minnesdagen den 24 april till en officiell minnesdag för Seyfo i EU, skriver Karin Karlsbro med flera.

Sverige 24 april 2021 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förnekelse är den sista fasen i en folkmordsprocess. Genom att stå upp för sanningen kan vi motverka att folkmord fullbordas och förhindra att det upprepas. Därför vill Liberalerna göra den 24 april till en officiell minnesdag för Seyfo i Sverige och i EU. 

Armeniska folkmordet och Seyfo, då över två miljoner armenier och assyrier/kaldéer/syrianer blev mördade nådde sin kulmen 1915. De var måltavlor i ett fälttåg mot kristna som organiserades av ungturkarna i Osmanska riket. I boken The Thirty-Year genocide slår författarna Morris och Ze’evi fast att dödandet pågick i tre decennier, 1894–1924, under tre olika osmanska/turkiska regimer. I slutet av 1800-talet utgjorde de kristna 20 procent av befolkningen i den delen av Osmanska riket som kort efter det första världskriget blev Turkiska republiken. 1924 hade de kristnas andel minskat till två procent. 

Förtrycket mot Anatoliens kristna avtog dessvärre inte efter Seyfo. 1933 skedde en ny massaker i Simele, Irak. Samtidigt fortsätter den religiösa förföljelsen i Turkiet, vilket i kombination med en aggressiv assimileringspolitik har tömt sydöstra Turkiet på nästan hela ursprungsbefolkningen: Seyfo-överlevarna. I dag finns ett fåtal tusen individer kvar. Den turkiska staten hävdar än i dag att landets kristna dödades på grund av krig, inte folkmord. Det är till och med ett brott i turkisk lag att tala om Seyfo i termer av folkmord. Detta är en av alla faktorer som gör att Turkiet i dag står långt från ett EU-medlemskap. EU:s förhandlingar med Turkiet kan bara återupptas om detta förtryck upphör. Om utvecklingen vänder, ska dörren återigen kunna öppnas för förhandlingar om ett möjligt medlemskap.

För Liberalerna är det viktigt att stå upp för sanningen om ett av de mest brutala folkmorden i mänsklighetens historia. Vi menar att kunskap om den mörka historien är en förutsättning för att nya generationer ska vinnas för idén om demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att känna till vår historia kan vi bättre möta nya hot i framtiden. 

För den hotade folkgruppen assyrier/kaldéer/syrianer är omvärldens erkännande av och upplysning om Seyfo helt avgörande för att förhindra en total utplåning av en flertusenårig närvaro i Mesopotamien. För vi vet att historien har en tendens att upprepa sig och det gäller i allra högsta grad även folkmord. 

Sveriges riksdag erkände 2010 folkmorden på armenier, pontiska greker och assyrier / syrianer / kaldéer med en rösts marginal, tack vare en oväntad allians.

Kort därefter kallade Turkiet hem sin svenske ambassadör i protest mot beslutet. År 2014 lovade statsministerkandidaten Stefan Löfven, i samband med det assyriska nyårsfirandet Akitu i Södertälje, att regeringen skulle ratificera riksdagsbeslutet om han blev statsminister. Det har fortfarande inte skett.

Liberalerna fortsätter kämpa för att få Seyfo erkänt av den svenska regeringen. Vi kommer att driva på för att göra minnesdagen den 24 april till en officiell minnesdag för Seyfo i EU

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)
Fredrik Malm, riksdagsledamot (L)
Ninos Maraha, fullmäktigeledamot (L), Region Stockholm

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Debatt

Debatt: S-politiker: Erkänn folkmordet på kristna!

Debatt

Debatt: Ska rasisterna få marschera på våra gator?

Debatt

Debatt: Kina står i vägen för ett ingripande i Myanmar

Krönika

Sakine Madon: Nödvändigt att se även Sveriges fläckar

Debatt

Debatt: Vi har ett ansvar - se till att ingen glömmer

Visa fler