Hellre fastighetsskatt än fler jobbskatteavdrag

Århundradets skattereform levde inte längre. Det är hög tid att se över skattesystemet.

Sverige 3 januari 2021 06:30
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Det har gått drygt 30 år sedan det som kom att kallas århundradets skattereform genomfördes. Ett enklare och mer överskådligt skattesystem skulle skapas. De högsta marginalskatterna skulle bort och systemets legitimitet öka. Ingen skulle betala mer än 50 procent i inkomstskatt, men genom att bredda skattebaserna skulle inte skatteintäkterna minska.

För att vara århundradets skattereform blev den förvånansvärt kortlivad. Marginalskatterna har höjts och det som var tänkt att vara transparent och enkelt har blivit oöverskådligt och svårbegripligt.

Behovet av en ny övergripande skattereform är stort. Januariöverenskommelsen innehåller visserligen en skrivning om en sådan, men även om man är generös och räknar värnskattens avskaffande som en första del i en kommande reform, är konturerna vaga. De fyra samarbetspartierna verkar också vara sinsemellan oense om vad som kan och får behandlas när skattepolitiken ska stöpas om.

 

Om det överhuvudtaget ska bli någon ny skattereform eller åtminstone ett förslag som man förhoppningsvis kan ta ställning till i början av nästa mandatperiod, måste utredningsarbetet börja inom kort.

Direktiven till utredaren kan gärna inspireras av det förslag till övergripande skattereform som nationalekonomen Klas Eklund presenterade i höstas, utgiven som en rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Eklund föreslår i korthet att skatten på arbete sänks genom ett höjt grundavdrag och sänkta marginalskatter, vilket i sin tur finansieras av enhetlig moms. Vidare vill Eklund förändra dagens fastighetsavgift så att fler får betala mindre, medan de som bor i högt värderade fastigheter får betala mer än i dag, i praktiken en återinförd fastighetsskatt.

För några år sedan kom Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS) fram till liknande slutsatser. I rapporten Dags för enkla skatter föreslås enklare system, enhetligare skattesatser och breddade skattebaser.

 

Men det är inte bara procentsatser som avgör hur väl ett skattesystem bidrar till företagande och tillväxt. Sådana jämförelsesiffror säger inte heller mycket om andra mål som kan tänkas vara eftersträvansvärda – inkomstfördelning till exempel. Hur skattesystemet som helhet är sammansatt bidrar också till dess effektivitet.

Målet för januaripartiernas skattereform borde, precis som vid (förra) århundradets skattereform, vara att skapa en överskådlig och lättbegriplig skattelagstiftning. För att uppmuntra arbete och företagande bör marginalskatten och skatten på kapitalinkomster sänkas. Den statliga inkomstskatten bör sänkas eller helt tas bort, samtidigt som jobbskatteavdraget förändras. Skatternas omfördelande effekt kan i stället i högre grad ske genom transfereringar.

För att finansiera detta måste skattebaserna breddas. Ett sänkt grundavdrag är ett sätt. Men även avskaffade avdrag kan bidra. Både ESO och SNS argumenterar i sina respektive rapporter för en enhetlig moms och en återinförd fastighetsskatt. Den senare har den fördelen att den inte är kopplad till inkomst. Till skillnad från inkomstskatter bidrar fastighetsskatten snarare till en ökad sysselsättning. Dessutom ger den utrymme för sänkta marginalskatter.

Det parti som ensamt driver dessa förslag skulle bli måltavla för en skoningslös populistisk kritik. Men om januaripartierna för en stund vågar sätta den väljarmaximerande agendan åt sidan, finns alla förutsättningar för en rimlig skattereform. För bortom partiretoriken råder ingen större tvekan om vad som behöver göras – och att det behöver göras.

Karl Rydå

Ämnen du kan följa