Uppsalaforskare bakom ny Parkinsonbehandling

Akademiska är ett av de första sjukhusen i världen som kan erbjuda Parkinsonpatienter en ny svenskutvecklad pumpbaserad behandling. En av fördelarna med den nya pumpen är storleken.

Uppsala kommun 18 oktober 2019 11:53

Akademiska sjukhuset är ett av Sveriges sex universitetssjukhus som introducerar kombinationsbehandlingen Lecigon. Läkemedlet ges i gelform via en sond till tunntarmen med hjälp av en pump.

– Nu kan vi äntligen säga till patienterna att det finns en mindre pump på marknaden, säger Dag Nyholm specialistläkare och docent i neurologi som forskar på optimering av behandlingar vid Parkinsons sjukdom.

Hittills har en patient på Akademiska sjukhuset påbörjat behandlingen med Lecigon och ytterligare 14 patienter är på gång. 

– I övriga Sverige har ett 10-tal Parkinsonpatienter börjat behandlas och det finns runt 400 patienter till, som kan bli aktuella för den nya pumpen, berättar Dag Nyholm.

70-åriga Karin Åkerlund i Uppsala är en av elva patienter som deltagit i den första och enda studien som genomförts i världen på Akademiska sjukhuset av läkemedlet Lecigon.

Hon har levt med Parkinson i cirka 25 år. Hon kan gå, men har svårt att sitta och stå. Hon har inte skakningar, men lider av stelhet och medicinen gör att hon blir överrörlig och får ofrivilliga rörelser. När Karin först började medicinera fick hon medicin i tablettform.

– I början kände jag mig nästintill frisk när jag fick medicin. Men efter ett tag började armar och ben röra sig av sig själv och det svängde mycket från stelhet till överrörlighet under kort tid.

Efter några år behövde Karin Åkerlund ta så mycket som en halv tablett en gång i timmen och hon fick byta till pump 2012.

– Det har blivit lättare att leva sedan jag fick Duodopa-pumpen, berättar hon.

Men även om livet blivit lättare, är det många saker som hon känner att hon inte kan göra på grund av sin sjukdom.

– Kroppen kan inte hålla sig still, så jag kan inte gå på konserter och föreläsningar. Att umgås med främmande människor är också svårt eftersom de blir rädda när de inte förstår varför jag rör på mig.

När hon var och handlade i mataffären sist frågade kassörskan om hon var stressad eftersom hon stampar ofrivilligt med foten.

– När jag berättade att jag har Parkinson, bad hon om ursäkt.

Karin Åkerlund måste även vara noga med maten hon äter. Proteinerna i maten förtar effekten av medicinen.

– Att gå på restaurang är inte att tänka på. Och gör jag tråkiga saker måste jag ta en extra dos medicin för att få upp dopamin-nivåerna. Likaså vid träning.

– Jag upplever också en väldig hjärntrötthet kvällstid, så jag orkar inte gå någonstans. Men trots mina begränsningar tycker jag ändå att jag kan leva ett bra liv.

Under studien var Karin Åkerlund inne på Akademiska sjukhuset i två dygn. Den nya pumpen kopplades på och prover togs för att se vilken effekt den hade.

– När det gäller sammansättningen av den nya medicinen tror jag på samma effekt som tidigare. Jag märkte ingen skillnad under studien. Men det är en fördel att den nya pumpen har en flexibilitet i doseringen och att den är mycket mindre.

För att orka bära runt på sin nuvarande pump måste hon träna aktivt för att inte få ont i axlarna.

– Jag har ett egetkomponerat linne där jag har pumpen, för att få så stor rörelsefrihet som möjligt. Sedan har jag också haft en del tekniska problem med gamla pumpen, så jag ser fram emot en ny.

 

Redan på 1990-talet lanserade den första läkemedelspumpen för Parkinsonpatienter och flera Uppsalaforskare, bland annat professor Sten-Magnus Aquilonius, ligger bakom den uppfinningen.

– Parkinson ger långsamma rörelser, stelhet och skakningar och när man tar mediciner i tablettform så kan en biverkning bli att man får för mycket rörlighet med ofrivilliga rörelser. När medicinen tar slut blir man stel igen efter någon timme och så går det upp och ner så, berättar Dag Nyholm.

Syftet med en pump var att få till jämnare dopaminnivåer hos patienterna, genom att ge en jämn tillförsel av L-dopa direkt till den del av tarmen där läkemedlet tas upp.

Efter några år och flera studier övertygades resten av världen om pumpens förträfflighet och i dag är den svenska uppfinningen ”Duodopa” en världssuccé som finns i ett 40-tal länder i världen, och den ägs numera av ett amerikanskt företag.

– Man kan säga att den nya pumpen Lecigon är en vidareutveckling av Duodopa, men med tre aktiva substanser i stället för två. Den stora skillnaden är att Lecigon-pumpen är betydligt mindre i storlek, berättar Dag Nyholm.

Bolagen bakom Lecigon är svenska Nordic InfuCare och Lobsor Pharmaceuticals. Läkemedelsverket godkände läkemedel och pump hösten 2018 och med start i maj 2019 började systemet lanseras i Sverige som första land i världen. Den första oktober i år,  blev det också klart att företagen fått godkännande för sin kombinationsbehandling i Danmark, Finland och Norge.

Vad ser du för fördelar med Lecigon?

– Det är många, men främst att vi äntligen kan säga till patienterna att det finns en mindre pump på marknaden. Även om Duodopa fungerar jättebra så är den skrymmande och tung att bära runt på.

Totalvikten för en Duodopa med full kassett ligger på 550 g. Den nya Lecigon-pumpen väger mindre än hälften, 227 gram inklusive kassett med läkemedel. Den nya pumpen är också mer tekniskt avancerad och mängden L-dopa som pumpas in i tunntarmen under dygnet, kan ställas in i olika flöden, medan Duodopa har ett konstant flöde.

– Hittills har Duodopa varit den enda L-dopa-pumpen på världsmarknaden och läkemedlet är väldigt dyrt. En förhoppning är att konkurrensen kan leda till billigare läkemedel, säger Dag Nyholm.

Finns det några nackdelar?

– Pumpens storlek gör att läkemedelsbehållaren är mindre, så den patient som har en hög dos, kommer att behöva byta kassett under dagen.

Enligt Dag Nyholm är Lecigon ett logiskt steg i utvecklingen av Parkinsonläkemedel, och han tror inte att utvecklingen stannar här.

– Jag tror att vår forskning har öppnat vägar för ytterligare nya läkemedel. Just nu pågår det exempelvis flera studier där man testar om det är möjligt att pumpa ut medicin i underhudsfettet i stället för i tunntarmen, berättar han.

– Om vi ser tillbaka till 60-talet, så dog personer diagnostiserade med Parkinson efter 10-15 år på grund av att de blev sängliggande och orörliga.

– I dag har personer med Parkinson nära lika lång livslängd som övriga befolkningen tack vare de medicinska framsteg som gjorts. Och studier visar att Parkinsonpatienter upplever en ökad livskvalitet tack vare medicinerna, säger Dag Nyholm.

Tre Uppsala-uppfinningar

Duodopa, pumpbehandling med L-dopa + karbidopa, började användas på 1990-talet i Sverige. Blev godkänt i Europa 2004, och USA 2015. L-dopa ökar mängden dopamin i kroppen.

Flexilev microtabletter: godkändes för användning 2014 i Sverige och 2017 i Europa. Verksamma substanser är L-dopa och karbidopa. Microtabletterna förser patienten med en individuellt anpassad läkemedelsdos.

Lecigon, pumpbehandling med L-dopa+karbidopa+entakapon. En vidareutveckling av Duodopa. Godkänd av Läkemedelsverket 2019.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna-Mikaela Wass

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Uppsala

Tillbakavisar Tegnells uppgifter – läget fortsatt tufft

Uppsala

Tre personer anhållna för mordförsök

Brott & Straff

BILDEXTRA: Flera platser avspärrade efter mordförsök

Sport

"Det är såklart viktigt att vi kan ta in mer publik"

Politik

"Slutfestat" på klubbarna – men publik på 300

Visa fler