Varnar för lågt forskningsanslag

En ödesfråga. Så beskriver Uppsala universitets rektor problemet med att Vetenskapsrådet får allt svårare att finansiera nya projekt.

Uppsala kommun 24 oktober 2019 07:05

Det blir allt dyrare att forska. Datalagring, instrument och anläggningar är dyrt och i takt med att forskningen blir mer avancerad och internationell krävs också mer pengar till dess infrastruktur, och för att täcka upp för valutaförluster. Nu flaggar både mottagare och de som fördelar anslagen för att det krävs mer pengar.
 

Svensk forskning finansieras till stor del av staten. Dels genom ett basanslag till universiteten men också genom Vetenskapsrådet, som varje år ger anslag på omkring sju miljarder kronor. Två av dessa miljarder går till forskningsinfrastruktur.

En stor del av pengarna är bundna i långsiktiga samarbeten med andra länder. Eftersom dessa samarbeten ofta betalas i utländska valutor, som euro eller dollar, är Vetenskapsrådet känsligt för växelkurser. En svag krona innebär i praktiken en neddragning av anslagen.
Björn Halleröd är huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer på Vetenskapsrådet. Han menar att de lägre anslagen drabbar svenska universitet.
– Det är ofta de som äger anläggningarna och har ett personalansvar. När vi drar ner vårt stöd innebär det ökade kostnader för universiteten, säger Björn Halleröd.

Han är orolig inför framtiden.

–  I slutändan drabbas den avancerade forskningen. Sverige blir en svagare forskningsnation eftersom så mycket av dagens forskning kräver avancerad infrastruktur.

Björn Halleröd varnar för att Vetenskapsrådet kan komma att ställa in utlysningar om bidrag till forskningsinfrastruktur om inte mer pengar tillförs. Inom några år kommer alla deras medel helt enkelt vara uppbundna i pågående projekt.

Eva Åkesson, rektor på Uppsala universitet, känner igen problemet med lägre anslag till infrastruktur. Hon beskriver det som en ödesfråga.
– Vi ser redan i dag att vi beviljas betydligt lägre belopp än vad vi trott. En del projekt får vi fundera på om vi kan genomföra, säger hon.

Hösten 2020 ska regeringen vara klar med en forskningsproposition och tar nu emot inspel från en mängd olika aktörer. I slutet av oktober i år kommer Uppsala universitet att meddela sina synpunkter. Eva Åkesson vill se ett rejält tillskott.
– Nu är läget så pass akut att det kan ge stora konsekvenser framgent om inget händer, säger hon.

Att Vetenskapsrådets finansiering av nya projekt bland annat styrs av valutaförluster, är Eva Åkesson medveten om.
– Det är klart att vi ska vara med i internationella satsningar, men man skulle kunna komma överens om hur man betalar. Kanske går det att kompensera för valutakurserna, säger hon.

Matilda Ernkrans (S) är minister för högre utbildning och forskning. Hon känner igen problemet med att pengar går förlorade när forskningsprojekt betalas i utländska valutor.
– Det är klart att valutakurser fluktuerar. Det regeringen kan göra är att ge kompensation till dem som har väldigt stora betalningar i utländsk valuta, säger hon.

Som exempel nämner Matilda Ernkrans att Rymdstyrelsen i den senaste vårändringsbudgeten tillfördes 11 miljoner kronor. Björn Halleröd på Vetenskapsrådet menar att pengarna kommer från dem och kallar det en omfördelning snarare än en satsning.

Matilda Ernkrans vill inte lova att regeringen kommer att tillföra mer medel i nästa proposition.
– Vi har gjort stora investeringar och fortsätter med det men exakt hur och på vilket sätt blir tydligt när vi formulerar den forskningspolitiska proposition som ska lämnas till riksdagen hösten 2020.

Projekten som kostar

En stor del av Vetenskapsrådets anslag går till långsiktiga projekt, en del nationella och en del internationella. Två av projekten på svensk mark är:

Neutronkällan European Spallation Source (ESS) i Lund 
Är under uppbyggnad. Ska hjälpa forskarna att förstå hur material och ämnen är uppbyggda. Detta genom att stråla materialen med neutroner.

MAX IV-laboratoriet
En nationell anläggning som också byggs i Lund. Är en så kallad synkrotronljusanläggning där material undersöks med intensivt ljus.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Maria Strømme: Naturvetare behöver debattera etik – när forskningen ändrar förutsättningarna för liv

Åsa blev aktivist under doktorandtiden – tycker det behövs fler aktivister i universitetsvärlden

Uppsalaforskare får 15 000 000 (!) kronor

Insändare: Viktigt att fundera över orsakerna till det som hänt

Dinosaurieskeletten vittrar sönder: "Långsamt men akut"

Visa fler