Regeringen måste rädda den högre utbildningen

Tiden är knapp för att rädda det sjunkande skepp som är svensk högre utbildning, skriver Uppsala universitets studentkårer.

Uppsala kommun 21 november 2019 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 28 oktober fattade Uppsala universitets konsistorium beslut om universitets inspel till regeringens forskningsproposition. Att den slutgiltiga propositionen är avgörande för den framtida utvecklingen för svenska lärosäten är en självklarhet. 

 

Lika självklar är vikten av kopplingen mellan forskning och utbildning; att dessa är och bör vara starkt sammanlänkade är en nödvändig målsättning för att trygga vår status som innovations- och kunskapsnation.

 

Därför är det olyckligt att regeringen väljer att endast adressera forskningspolitiken i det förslag som läggs fram, då behovet av en ny utbildningspolitik är brådskande.

Det har länge varit känt att politiken för svensk högre utbildning är i behov av en översyn. Kostnaderna för utbildning på grund- och avancerad nivå har fördubblats sedan mitten av 90-talet. 

 

I samma takt har utmaningar i form av ökad administration och fler studenter i behov av särskilt stöd vuxit på svenska lärosäten.

 

Samtidigt har ersättningsbeloppen per helårsstudent (de så kallade ”prislapparna”) stadigt minskat under samma period. Matematiken är med andra ord omöjlig att få ihop.

Att staten ständigt urholkar finansieringen av högre utbildning har lett till en situation där många lärosäten inte förmår prestera en önskad kvalitet i utbildningen. Exempelvis är antalet lärarledda undervisningstimmar lägre i Sverige än i andra jämförbara länder. 

 

I en rad svenska undersökningar pekas nio timmars lärarledd undervisningstid ut som ett minimum för att upprätthålla kvaliteten i utbildningen. Trots detta har 60 procent av studenterna inom humaniora, juridik, teologi och samhällsvetenskap färre timmar än så.

 

Och det är knappast en slump att en utbytesstudent i ett uppmärksammat fall från 2018 för första gången vann framgång med ett skadeståndskrav mot ett svenskt lärosäte för bristande kvalitet i utbildningen.

 

Behovet av nya tag i politiken för högre utbildning är påtaglig. Påtaglig är också bristen på verkliga initiativ från regeringens sida.

 

Det senaste initiativet – Styr- och resursutredningen som lades ut på remiss 2018 – kritiserades starkt då förslaget lämnade centrala frågor obehandlade och präglades av bristande konsekvensanalys. Nu är tiden knapp för att rädda det sjunkande skepp som är svensk högre utbildning, särskilt om Sverige vill fortsätta vara en kunskapsnation att räkna med. Därför vill vi tillställa regeringen följande förslag för att vända utvecklingen:

 

1. Stoppa urholkningen av prislapparna. Enligt en rapport som tagits fram av Sveriges universitetslärare och forskare krävs 6815 miljoner kronor endast för att återställa prislapparna till den nivå de låg på 1994.

2. Avskaffa produktivitetsavdraget. Produktivitetsavdraget är en procentsats som dras av årligen för statliga myndigheter när anslag räknas upp i pris- och löneomräkningen. Avdraget är baserat på premissen att myndighetens verksamhet förväntas bli effektivare varje år. En premiss som dock saknar bäring på utbildningssektorn; lärosäten är inte vanliga myndigheter och universitetsutbildning kan inte effektiviseras. 

 

Det går inte snabbare att lära nu än det gjorde på 90-talet.

 

3. Reformera beräkningen av prislapparna. I dag är prislapparna uppdelade och beräknade på förlegade premisser. Exempelvis är ersättningen för studenter inom humaniora, juridik, teologi och samhällsvetenskap väsentligt lägre än andra jämförbara utbildningar, vilket bygger på den felaktiga uppfattningen att behovet av lärarledd undervisning inom dessa ämnen är lågt. Samtidigt visar modern forskning inom pedagogik på motsatsen.

 

Sist men inte minst vill vi notera det märkliga i att det läggs fram en forskningsproposition, men att motsvarande intresse för utbildningspolitiken lyser med sin frånvaro.

 

Uppsala universitet har en stolt tradition av forskning och utbildning av hög kvalitet. I det inspel som universitetet beslutade om den 28 oktober framgår många av de förslag som vi här lägger fram, något som vi studenter har jobbat hårt för att åstadkomma. Men långt ifrån alla lärosäten kommer att ge utbildningen utrymme i sina inspel till forskningspropositionen. 

 

Vi hoppas därför att regeringen tar studenternas röster på allvar och vidtar åtgärder för att vända den tragiska utvecklingen i den svenska högre utbildningen.

 

Ett lämpligt sätt kan mycket väl vara att initiera en separat utbildningsproposition.


Ämnen du kan följa
Läs mer!
Uppsala

Rekordmånga har sökt utbildning i Uppsala i höst

Debatt

Debatt: Dags att renovera Akademiska Hus

Uppsala

Universitetet tar beslut om distansundervisning

Ledare

Ledare: Ska gymnasierna fortsätta vara öppna?

Debatt

Debatt: Även engelska bör vara styrande språk på lärosäten

Visa fler