– De vanligaste brännskadorna som vi behandlar här är skållningsskador på barn som har bränt sig på het vätska som till exempel kaffe eller te eller lagt händerna på en het spisplatta eller på en grill. Oftast blir det ytliga brännskador, berättar Fredrik Huss, områdesansvarig på Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Sängrökning orsakar bränder En annan grupp som är vanlig i dag är vuxna/äldre som i samband med sängrökning under drog- eller alkoholpåverkan orsakar lägenhets- och villabränder. Oftast får de massiva brännskador som täcker mer än 20 procent av kroppsytan och påverkar hjärta, lungor och kan orsaka svåra infektioner. Brännskador i samband med trafikolyckor och arbetsplatsolyckor är färre men förekommer.

– Det är alltid en förmån att bo nära ett sjukhus med högspecialiserad vård så Uppsalaborna kan känna sig trygga med att ha Brännskadecentrum i sin stad, menar Fredrik Huss.

 

Se video från Brännskadecentrum

 

Riksuppdrag fördelar för brännskadade Fördelarna med ett riksuppdrag är bland annat att många patienter ger erfarenhet och kompetens hos personalen samt ett bra underlag för forskning och utbildning. Synergieffekter ger en effektivare organisation och bättre rutiner när det kommer många patienter. Men ett stort problem är att tillgången till personal inte är tillräcklig.

– Man har förstått att det är bättre att viss vård ska koncentreras till färre kliniker. Tidigare fanns brännskadeenheter på fem platser i Sverige. Förra året tog vi emot ungefär 250 patienter och opererade 134 stycken här på Brännskadecentrum. De lättare brännskadorna behandlas på vår mottagning. Vi har sju vårdplatser varav tre med respiratorer. Men vi är duktiga på att trolla fram ytterligare vårdplatser, till exempel på intensivvårdsavdelningen, säger Fredrik Huss.

Arbetsdagarna är svårplanerade Som områdesansvarig kan han aldrig förutse hur en arbetsdag kommer att se ut och måste alltid ha en strategi för att det kommer fler patienter än planerat. Men han ser det som en utmaning och måste kontinuerligt ta nya beslut vad gäller strategi, planering och logistik.

Verksamheten finansieras av Region Uppsala samt med intäkter från de landsting och regioner som patienterna kommer ifrån.

– Det är en kvalitetsstämpel för Akademiska sjukhuset att ha tillstånd från Socialstyrelsen att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador, säger Fredrik Huss.

Donerad hud minskar infektionsrisken På Akademiska sjukhusets hudbank, Vävnadsinrättningen, tar man hand om donerad mänsklig hud. Den används som temporära förband till patienter med svåra brännskador. Den donerade huden minskar bland annat risken för infektioner och fungerar som ett biologiskt sårläkningsplåster som stöts bort efter några veckor då den ersätts av patientens egen hud som vuxit fram underifrån eller tagits från patientens friska hud. Brännskadecentrum i Uppsala använder cirka 130 000 kvadratcentimeter donatorshud per år, men behov finns av större volymer och målet är att Sverige ska vara självförsörjande på donerad hud.

Odlar ny hud från patienten – Vid riktigt stora hudförluster på grund av brännskador tar vi ett vävnadsprov från patientens egen hud, stor som ett frimärke och odlar fram ny hud. Efter 3–4 veckor kan man göra en första hudtransplantation, berättar Alexandra Karström, avdelningschef för Vävnadsinrättningen.

Vid katastrofer ökar åtgången av donerad hud lavinartat, till exempel vid större bränder. – Det är ett hantverk att tillvarata och hantera hud. Det krävs ett nära samarbete mellan de som tillvaratar, bearbetar och kirurgerna som använder huden

– För att tillvarata donerad hud krävs att det finns en donatorsvilja hos det svenska folket samt resurser och logistik inom hälso- och sjukvården för att ta emot huden, påpekar Alexandra Karström.

Den här annonsen är en produktion från Insert Media
- en del av Upsala Nya Tidning