En klinisk prövning eller klinisk studie innebär att man testar en behandling för att undersöka vilken effekt den har på en patient eller en frisk person. Det kan handla om till exempel ett läkemedel eller en operationsmetod som man prövar.

Testas i flera faser
Kliniska prövningar delas upp i olika faser. I fas I testas läkemedlet för första gången på en människa och man undersöker läkemedlets säkerhet, hur det bryts ner i kroppen och dess effekter. Fas II utförs på en större grupp patienter som lider av en sjukdom för att studera hur effektivt läkemedlet är för att behandla sjukdomen. Fas III görs på en större patientgrupp för att kunna studera hur bra läkemedlet, eller den behandlingen man utvärderar, är på att behandla sjukdomen i fråga. Fas IV kan ses som en övervakning vad som händer när läkemedlet börjar säljas. I de flesta kliniska prövningar av läkemedel testar man placebo, det vill säga en overksam substans, mot aktivt läkemedel.

Kliniska studier har högsta bevisgraden
– Kliniska prövningar för kunskapen framåt vad gäller nya behandlingar och har den högsta bevisgraden av alla typer av studier. En förutsättning för att vi i framtiden ska kunna bedriva vård och forskning av hög kvalitet här och på andra avdelningar är att patienterna som opereras eller behandlas deltar i forskningsstudier och utvecklingsarbete. Till kliniska studier som undersöker vanliga sjukdomar är det ofta lätt att hitta deltagare, men för ovanliga, kanske svårbehandlade sjukdomar, är det ofta svårare att hitta patienter med den specifika sjukdomen som man vill behandla, säger Emil Hagström, överläkare och docent i hjärtsjukdomar, vid Akademiska sjukhuset.

 

Se video om kliniska prövningar vid Akademiska sjukhuset

 

Frivillig medverkan
Medverkan i en klinisk prövning är alltid frivillig. Många tillfrågade patienter säger ja för de vill bidra till utveckling och hjälpa andra patienter. En annan anledning till att många gärna deltar är att patienterna får en fortsatt kontakt vid den klinik där prövningen pågår och där spetskompetensen finns.

En som har deltagit i en klinisk prövning på hjärtavdelningen är Lennart Agerberg, 68 år. Han hade kärlkramp och fick en hjärtinfarkt för några år sedan. Han blev tillfrågad om han ville delta i Emil Hagströms kliniska prövning av blodfettssänkande läkemedel.

– Jag tyckte det var viktigt för forskningens skull. Det värsta som kunde hända var att jag kunde bli allergisk av sprutorna som jag skulle få men det blev jag inte. De kollar mitt blodtryck och hjärta. Personalen är fantastisk. Jag kan hoppa av om jag skulle vilja men det vill jag inte. Jag känner mig uppdaterad och trygg, berättar Lennart Agerberg.

Fördel för Uppsalaborna
För Uppsalaborna finns det många möjligheter att få delta i någon klinisk studie om man passar in i urvalet.

– Vi skulle kunna starta många fler studier och patienter som vill delta finns det gott om men vi måste dock prioritera vad vi hinner med, påpekar Emil Hagström.

LÄS MER om hur du kan delta i forskningsprojekt

FÖLJ MEDARBETARNA på Akademiska Sjukhuset som delar med sig av sin vardag

Den här annonsen är en produktion från Insert Media
- en del av Upsala Nya Tidning