Välj rätt kattras

Det talas ofta om hundraser och vikten att välja rätt. Men också bland katter finns rastypiska skillnader - både vad gäller utseende och personliga egenskaper.

24 maj 2010 09:02

De allra flesta som skaffar katt väljer en bondkatt, eller huskatt som de också kallas. Då har katterna ingen stamtavla. En raskatt däremot är stambokförd. Och precis som hundraser har de olika egenskaper. De är olika stora, har olika sorters päls och utseende, men också olika temperament.

Kattraser som exempelvis birma, perser, och ragdoll - Sveriges vanligaste kattras - är relativt lugna katter. Burma och cornish rex är lite mer livliga. Russian blue, eller ryssar som de kallas, är tillgivna men med stark integritet. Siameser passar bra ihop med andra katter och sägs till och med kunna prata. Abbesinier är påhittiga och kan hämta saker.
- Köper man en blandras (bondkatt) vet man inte vad man får för individ. Att välja raskatt ger ett mått av säkerhet eftersom varje ras är avlad efter särskilda egenskaper. Då vet man vad man har att vänta sig av sin katt, säger Anna-Karin Staflin, som har åtta perserkatter i sitt hem i Surahammar.

I Sverige finns nästan 1,3 miljoner katter. Var sjunde är raskatt. Något som diskuteras vitt och brett är huruvida katter mår bra av att bara vara inomhus eller ej. Där har raskatten en fördel.
- De är uppfödda inomhus sedan generationer tillbaka. De måste inte vara ute, däremot är det så klart viktigt att de får leka, säger Anna-Karin.
Hon påpekar också att hittekatter är populärt att ta hand om och att det är behjärtansvärt. Men det finns stor risk att en hittekatt inte mår bra av att endast vara inomhus.

Det som talar mot raskatter är priset. En bondkatt kan man få för en krona och uppåt. En raskatt kan kosta från 4 000 till 20 000 kronor, beroende på ras och om de ska användas som sällskap eller avel. Men då finns stamtavla, och en uppfödare som kan ge råd om skötsel och svara på frågor om man får problem.
Den som letar katt och är nyfiken på de olika raserna, deras utseenden och egenskaper rekommenderas att gå på utställning.
- Då kan man lära känna de olika raserna bättre, jämföra och få lite kunskap om vad som är typiskt för rasen. Man kan också ringa runt till uppfödare. De allra flesta brukar säga att man är välkommen på besök. Uppfödare är inte bara måna om att människor ska hitta rätt katt. Katten ska också hitta rätt människor.

Finns det några skillnader mellan att ha hon- eller hankatt?
- Det är först i vuxen ålder som man märker de stora skillnaderna mellan könen. En hankatt blir ofta större och robustare än en honkatt av samma ras. Om hankatten är okastrerad kan han markera revir genom att kissa, han kan också ropa högt (efter honor) och rymma flera dagar i sträck. En kastrerad hane blir däremot ganska tillgiven. Okastrerade honkatter kan också markera revir, och förändrar beteende då de börjar löpa.
En katt som inte används till avel bör kastreras. De blir mer harmoniska. Om de blir feta och lata beror det på för mycket mat och för lite motion.

Måste katten gå ut?
- Nej. Många katter trivs alldeles utmärkt i hemmets lugna vrå. Bor man i lägenhet kan man göra balkongen till en rymningssäker uteplats. Om du bor i villa kan du bygga en rastgård.

Kan katten vara ensam?
- Katter klarar sig till skillnad från hundar ensamma medan matte eller husse arbetar. Katter behöver tillsyn minst två gånger om dagen. Gamla eller sjuka katter kan givetvis behöva mer tillsyn. Reser du bort och inte har någon som kan ta hand om din katt är kattpensionat att rekommendera.

Katter i Sverige

I Sverige finns cirka 1,3 miljoner. Av dessa är 13,4 procent rasrena katter.

Över en miljon katter (81 procent) lever tillsammans med två vuxna eller i en barnfamilj. Av ensamhushåll har vart tionde sällskap av katt.

Nästan var fjärde barnfamilj (23 procent) har katt.

Katt-statistik

Antal katter per katthushåll: 1,7 st

Hushåll med katt: 16,8 procent

Källa: Sveriges Kattklubbars Riksförbund

Läs om kattraser på www.sverak.se

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!