I juni antog Uppsalas kommunfullmäktige en handlingsplan för trygghet och säkerhet. Kommunens säkerhetschef Anders Fridborg gör en poäng av att det är skillnad på säkerhet och trygghet.
– Ibland kan insatser för ökad säkerhet minska tryggheten, tänk en osäker cykelkorsning som i stället blir en tunnel med cykelbana under vägen. Det gör det säkrare, men minskar tryggheten på natten för dem som går genom tunneln. De här två kan ofta blandas ofta, säger Anders Fridborg.
Trygghet är en känsla, som ofta påverkar oss mer än vad hårda fakta gör.
– Vi måste jobba med både trygghet och säkerhet, vilket vi ju också gör med trygghets- och säkerhetsplanen. Där är kameror ett verktyg av flera. Trygghet kan ju vara en falsk säkerhet, jag kan känna mig trygg, men i själva verket inte vara det minsta säker.
När det gäller kameror, något som i stort sett alla partier lyfter fram som en åtgärd för att öka tryggheten, så har effekterna av dem diskuterats en hel del på senare år. När Göteborgs kommun i fjol ville öka antalet kameror i staden ifrågasattes initiativet av forskare på grund av de osäkra effekterna och att de bara ger en falsk trygghet.
Enligt Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar de internationella och svenska studier som finns att kameror har effekt på säkerheten är det gäller planerade brott, som bilinbrott och stölder i ett parkeringsgarage. Men det är enligt Stina Holmberg "ganska väl styrkt" att kameror inte har effekter på brott begångna i hastigt mod, som våld och bråk på öppna platser.
– I det läget tänker inte förövarna på att platsen är kameraövervakad, säger hon.
När det gäller narkotikahandel tyder resultat från bland annat Stockholms kommun på att handeln flyttar till mindre exponerade platser, vilket också ser ut att kunna leda till något minskad försäljning. En annan slutsats av internationell forskning är enligt Stina Holmberg att det ofta är en kombination av åtgärder som ger resultat.
När det gäller effekter på känslan av trygghet så finns få studier gjorda, men enligt Stina Holmberg finns hos allmänheten en mycket stor förväntan på att kameror ska skapa trygghet. En förutsättning för det är dock att det är känt att det sitter kameror uppe i ett område.
– Här finns exempel från offentliga platser i Stockholm där över hälften av besökarna av en plats inte kände till det. Och då ökar inte tryggheten. Förmodligen är det lättare att sprida sådan kunskap till boende i ett bostadsområde än till tillfälliga besökare av ett torg, säger hon.
Hon framhåller att det behövs fler studier på effekterna av trygghets- och säkerhetsskapande insatser.
– Absolut är det så, inte minst om narkotikahandel och om trygghetsskapande effekter.