"Förskolans barngrupper för stora"

I solskenet på gatan utanför Lötens förskola står förskolebussen och väntar. Om en liten stund ska den ta en grupp barn ut på dagens tur i Uppland – det blir en pedagogisk kombination av lärande och friluftslek. Föräldrarna Lina Bohlin och Hussain Elsoudi med dottern Molly 1,5 år tycker att förskolebussen är bra. Barnen kan vara ute mycket – i lugn och ro.
Molly går på den fasta förskolan. Men där är barngrupperna stora och det skapar problem. Flera föräldrar anser att ljudnivån blir för hög och stressen ökar. Deras råd till politikerna är att minska barngrupperna.
– På von Bahrs förskola där vi går är det 16 i treårsgruppen. Personalen gör ett bra jobb men vi märker att de har svårt att hinna med, ha koll när det blir oroligt och så. De har inte heller möjlighet att göra så mycket utflykter och nya grejor när det inte finns resurser, säger Lina Bohlin och Hussain Elsoudi.

Amis Karlsson som har tre barn på Lötens förskola tycker att det är för mycket vikarier.
– Det gör att det blir dålig kontinuitet i verksamheten och det är svårt ibland när man ska hämta och lämna barnen. Varför kan man inte öka personalen i stället? Det är för få som det är i dag, säger hon.
Emelie Gustavsson håller med. Hon är ”jättenöjd” med Lötens förskola. Men bristen på personal ställer till det för alla när någon är sjuk.
– För oss föräldrar innebär det att vi inte kan få den trygghet som vi vill ha, säger hon.
Utvecklingen mot större barngrupper har pågått länge. Förskollärare Sara Rostvik Salahshour som jobbar i branschen i 18 år minns att småbarnsgrupperna var betydligt mindre när hon började, 10–12 barn på tre personal.

De första åren av 2000-talet var grupperna i genomsnitt uppe på över 18 barn, enligt statistik från Skolverket. 2005 sjönk den till 16,6. Under alliansens styre har den åter stigit, till 17,8 barn per grupp – i snitt 5,9 barn per personal i kommunal förskola och 5,4 i privat förskola.
– Samtidigt som grupperna blivit större ger den ersättningsmodell som införts de senaste åren oss lägre ersättning är tidigare. Kraven ökar och resurserna minskar. Det går inte ihop. I förlängningen drabbar det både barnen och personalen. Vi måste få mer resurser, säger Sara Rostvik Salahshour .
Är politikerna medvetna om det här, tror du ?
– Jag hoppas det.
Är de inte det så befarar förskolläraren Anu Franke att det kan bli än svårare att hinna ”se” alla barn. Förskola handlar ju om så mycket mer än mat och blöjbyte, förklarar hon. Den ska lägga grunden för barnens livslånga lärande. Det innebär att pedagogerna måste ha tid för varje barn varje dag så att de ser vad han eller hon gillar att göra och tycker är roligt.
– Har vi tid till det så kan vi ge barnen en bra självkänsla. De känner att vi lyssnar på dem och tycker att det de gör är viktigt. De känner sig kompetenta och det ökar intresset för att lära sig saker i framtiden, säger hon.

Kunde gruppstorleken minskas från 15 till 14 för små barn och från 20 till 18 för stora så skulle det göra mycket, tror hon.
För att kunna erbjuda barnen en lärorik miljö testar Lötens förskola ett nytt sätt att arbeta. Tre avdelningar samarbetar i ett så kallat block under förmiddagen. Pedagogerna ansvarar för olika aktiviteter, så kallade stationer. Det kan vara ateljé, bygglek eller utflykt. Barnen väljer själva vilken station de vill vara på och kan byta aktivitet när de själv känner för det.
Det gör att barnen får ett ökat självförtroende och blir trygga, glada och nyfikna. Den positiva konsekvensen är också att barnen blir trygga med all personal som finns i blocket.