Men föreläsningen urartade avslutades med flera gripna, och Kamuran Serhanoglus fråga blev hängande i luften.
- Varför vill han förnedra oss?
- Jag ville få chansen till ett djupare samtal. Vi ska absolut ha yttrandefrihet, men man måste respektera människors olika tro. Yttrandefriheten får inte bli ett medel för att kunna kränka andra. Vi har religionsfrihet också, säger Kamuran Serhanoglu.
Han tar avstånd från dem som tog till våld, men säger samtidigt att han kan förstå reaktionen.
- Man kan inte låta sig provoceras. Jag reagerade mycket stark även på bilderna av Jesus, säger Kamuran Serhanoglu.
Professorn i jämförande religionsvetenskap vid Uppsala universitet, Mattias Gardell, skriver just nu en bok om islamofobi. Han kallar boken ?sitt bidrag till förståelsen av den idétraditionen?. Lars Vilks är en del av den traditionen, som har en nästan lika lång historia som antisemitismen, menar han.
? Vilks påstår att han är originell när han avbildar profeten som hund, men det har västerlänningar ägnat sig åt i ett årtusende. Den äldsta kyrkomålningen av Muhammad som hund jag funnit är från 1?000-talet, säger Mattias Gardell.
Efter andra världskriget då de potentiella konsekvenserna av antisemitism stod klara har forskare bidragit till att göra den antisemitiska idétraditionen känd, och vi har ännu inte motsvarande kunskaper om den islamofobiska, menar Mattias Gardell.
- Ingen anständig tidning publicerar därför "roliga"antisemitiska bilder i sin tidning, men kul islamofobiska bilder kan man ha.
Han var inte på den urartade öppna föreläsningen med Lars Vilks, som han menar bara är ute efter ?att bli berömd?, och han är skarpt kritisk mot arrangören Institutionen för filosofi.
- Det är beklämmande att Uppsala universitet, som ska vara en plats för kritisk tänkande och skarpa hjärnor, ger Vilks en plattform. Men så gav också Uppsala antisemiter utrymme på 1930-talet, säger Mattias Gardell som anser att handgemänget endast gynnade Lars Vilks och tycker att det var synd att ungdomarna "gick i fällan".
Att ilskan rann över går dock att förstå. Den som växer upp i en värld där det dagligen pratas skit om dig, din familj, din kultur, din religion, skulle känna likadant och till slut blir man förbannad, menar han. Vi mäter muslimer med andra måttstockar, vad man kan säga om muslimer skulle vi aldrig säga om judar eller svarta.
- Hur skulle vi i dag se på Lars Vilks om han varit konstnär i USA på 40- eller 50-talet och skändat svarta symboler på samma sätt?
Kombinationen konst och religion i Uppsala har rört upp känslorna även tidigare. Då var det konstutställningen Ecce homo i Domkyrkan som väckte debatt, där Jesus framställdes i en homosexuell miljö. Men mellan de här händelserna finns enligt Mattias Gardell inga likheter.
- Ecce homo var en hyllning till kristna kärleksbudskapet där kristna homosexuella skildrade sin egen plats i evangeliet, även om inte alla uppfattade det så. Hade utställningen däremot gjorts av ickekristna med motivet att skända kristendomen hade det gått att jämföra.
Mohamed Kadri, före detta ordförande i Islamiska föreningen i Uppsala, valde att inte gå på föreläsningen eftersom han inte vill ge Lars Vilks utrymme och inte tycker att han är villig eller kompetent att debattera islam. De våldsamma reaktionerna är oacceptabla, men känslorna måste respekteras, menar han.
- Vi kan ta och ska ha en debatt om konst i islam, om vad som är heligt, om homosexualitet och islam, och så vidare. Men att håna oss kan vi inte ta, det handlar om hets mot folkgrupp.
Mohamed Kadri har svårt att förstå att, som han säger, Lars Vilks försvaras med liberala motiv, medan andra extremister på andra kanten, som Mohamed Omar och Ahmed Rami, marginaliseras av samma liberaler. Mattias Gardell kan förstå hans resonemang.
- Alla har rätt att yttra sig men Uppsala universitet behöver inte anstränga sig för att ge någon av dessa herrar en plattform.
UNT har inte nått arrangören Rikard Ekholm på Institutionen för filosofi. På sin blogg motiverar han föreläsningen så här: ?Saken är mycket enkel: Vilks är och har varit intressant under en längre tid, särskilt för den som är intresserade av att diskutera konstens gränser och vad som är möjligt att säga som konst.?