Uppsalas tillvÀxt kan bli hot mot vattnet

Den snabba tillvÀxten i Uppsala lÀn krÀver hög beredskap för att hÄlla god vattenkvalitet. I regionen finns bÄde hoppfulla och dystra exempel för framtiden, nÀr ett nytt ÄtgÀrdsprogram nu arbetas fram med slutÄr 2021.

LyssnaÀngsbadet.

LyssnaÀngsbadet.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2013-03-06 17:23

Videon Àr inte lÀngre tillgÀnglig

–  Nyligen hittade vi exempelvis avsevĂ€rt förhöjda halter av ftalater i FyrisĂ„n, nĂ€r vi gjorde mĂ€tningar i sediment. Förekomsten av miljögifter tillsammans med övergödning frĂ„n jordbruket Ă€r antagligen de viktigaste frĂ„gorna för vattenkvaliteten i vĂ„rt omrĂ„de i framtiden, summerar Gunilla Lindgren, miljöutredare pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Uppsala lĂ€n.

PÄ onsdagen samlades en rad experter inom vatten- och miljöomrÄdet i Uppsala för att ringa in vilka insatser som krÀvs för att behÄlla en god kvalitet pÄ dricks-, bad- och fiskevatten i framtiden. PÄ flera hÄll Àr vattnen emellertid redan nu sÄ pÄverkade att det krÀvs rejÀla insatser för att klara EU-normerna om god vattenstatus. Bara en fjÀrdedel av lÀnets vattenförekomster klarar kraven i dag. En ljuspunkt Àr att lÀget kan ha varit Ànnu vÀrre för nÄgra Ärtionden sedan, dÄ mÀtningar i Ekoln och hela MÀlaren gav dystra resultat. BÀttre reningsverk har gett effekt, enligt Mats Wallin, vattenvÄrdsdirektör i det vattendistrikt dÀr Uppsala lÀn ingÄr:
–  LĂ€get var betydligt vĂ€rre innan vi fick en effektiv fosforrening. MĂ€tserier har visat en Ă„terhĂ€mtning som Ă€r ganska dramatisk och MĂ€laren kan fungera som det goda exemplet pĂ„ att rĂ€tt insatser ocksĂ„ ger resultat, sĂ€ger han.

I vanlig ordning nÀr det gÀller miljön Àr det emellertid brÄttom, enligt experterna. 2021 stÀngs porten för att klara kvalitetsnormerna i EU:s ramdirektiv. DÄ mÄste de allra flesta vattenomrÄden i medlemslÀnderna uppnÄ god status. NÀrmaste kritiska kontrollstation ligger bara tvÄ Är framÄt, dÄ flera mÄl ska uppnÄs. En aktuell frÄga i Uppsala kommun och vissa andra delar av lÀnet Àr hur mycket befolkningsökning, nybyggnad och expanderande verksamheter som vattnet tÄl.
–  Tar man höjd för att omhĂ€nderta dagvatten pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt och ha tillrĂ€ckligt med reningsverk sĂ„ ska man klara att bĂ„de expandera och hĂ„lla god vattenkvalitet. Sedan Ă€r det en frĂ„ga hur mycket kommunmedborgarna Ă€r beredda att betala. Vi vet ofta vilka Ă„tgĂ€rder som förbĂ€ttrar, men vi vet ocksĂ„ att de inte Ă€r gratis, sĂ€ger Mats Wallin.

Gunilla Lindgren vid lĂ€nsstyrelsen pekar pĂ„ att övergödning Ă€r ett sĂ€rskilt mĂ€rkbart bekymmer i de vĂ€stra lĂ€nsdelarna, med stora arealer jordbruksmark. Generellt Ă€r lĂ€kemedelsrester som följer med vattnet ett problem i hela landet tillsammans med en vĂ€xande mĂ€ngd miljögifter. Fynden av Ă€mnet PFOS i Uppsalas dricksvatten, som UNT rapporterat om, Ă€r bara ett exempel. Vassare mĂ€tmetoder innebĂ€r ocksĂ„ att nya Ă€mnen hela tiden upptĂ€cks i laboratoriernas vattenprover. 



FAKTA

2004 infördes EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lag. Det innehĂ„ller bindande regler för att medlemslĂ€nderna ska uppnĂ„ god vattenkvalitet. I Sverige skapades fem vattendistrikt, med utgĂ„ngspunkt i vattnets olika avrinningsomrĂ„den, under den samordnande Vattenmyndigheten. Uppsala lĂ€n ingĂ„r i distriktet Norra Östersjön, som Ă€r minst till ytan men har flest invĂ„nare, nĂ€stan 3 miljoner. Arbetet pĂ„gĂ„r nu med att ta fram ny förvaltningsplan och Ă„tgĂ€rdsprogram för 2015-2021. Onsdagens möte i Uppsala ingick i samrĂ„det som sker inför revideringen. Hittills finns inga beslut om sanktioner mot distrikt eller lĂ€nder som inte uppfyller EU-kraven.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!