Preliminärt startdatum är satt till den 15 oktober. Under sommaren har landstingets personal erbjudits att läsa sina journaler som ett test. Nu ska länets
340 000 innevånare över 18 år kunna ta del av sin journal i lugn och ro hemma vid datorn. Det enda som behövs är en e-legitimation.
– Det finns ett stort intresse från allmänheten av att läsa sin journal. I dag lämnar vi ut dem i form av papperskopior. Förra året gav vi ut 11 000 journaler. En var tionde minut, säger Benny Eklund som är it-ansvarig för projektet.
Att kunna se sin egen journal ingår som en del i ett helt paket av e-tjänster från tidsbokning, listning inom primärvården och betalning av patientavgifter till att följa sin remiss och kommunicera med läkare. Syftet är att göra det enklare för patienten. Men sjukvården kan också bli effektivare.
– Man vet att en patient bara kan redogöra för 20-30 procent av vad som sagts under ett läkarbesök. Genom att ta del av sin journal så tror vi att patienten blir mer delaktig i själva sjukvårdsprocessen. Vi tror att det kommer att påverka de medicinska resultaten så att vi sparar resurser, säger projektledare Leif Lyttkens.
Patienterna ska också kunna ta kontakt med sin läkare om de anser att något inte stämmer i journalen.
– Doktorn kanske har missuppfattat något under besöket som patienten vill diskutera eller fördjupa, säger Leif Lyttkens
Är inte risken stor att patientkontakterna äter upp läkarnas tid?
– Inledningsvis kan det bli frågor. I USA där man kunnat ta del av sin journal längre hade man till exempel en hel del frågar i början. Men den som kan läsa på inför ett sjukbesök kommer också att kunna delta på ett bättre sätt i sin behandling. Det blir en avlastning för vården.
Allt kommer dock inte att kunna ses. Delar av psykiatrin där det kan förekomma känsliga uppgifter om anhöriga är undantagna, kvinnofridspatienter likaså, och föräldrar ska bara kunna titta på barn under tretton år.
– Det är inte säkert att en 17-årig flicka vill att hennes mamma och pappa ska ha fri tillgång till hennes journal, säger Leif Lyttkens.
Hur säkert är då systemet? Finns inte risk att någon annan kommer åt informationen?
– I och med att vi använder oss av e-legitimation eller bank-id så är inloggningen lika säker som när du gör betalningar över nätet, säger Benny Eklund.
Alla är dock inte nöjda med alla delar i systemet. Kraftiga invändningar har kommit från läkarföreningen. De patientorganisationer som landstinget tillfrågat anser att det är viktigt att den som vill ska kunna se sin journal - det ligger i tiden.
Socialstyrelsen och Datainspektionen som är tunga tillsynsmyndigheter har inget att säga så länge lagar och regler följs.
– Våra föreskrifter kräver att ingen obehörig får tillgång till uppgifterna i journalen och att det finns en säker kryptering för att komma åt den. Vi ger inga tillstånd eller avslag men kan granska verksamheten i efterhand. Så det gäller för landstinget att skapa ett bra system, säger Mattias Wallin, jurist på Socialstyrelsen.
Enligt tillsynschefen Erik Janzon vid Datainspektionen är patientdatalagen och de föreskrifter som finns på området så tydliga att det framgår vilken säkerhet som krävs för att följa regelverket.
Kommer ni att granska att så sker?
– Vi har inget inplanerat nu. Man det är mycket troligt att vi kommer att titta närmare på det i Uppsala eller om det blir någon annanstans, säger han.
Uppsala universitet ska studera effekterna av landstingets e-tjänster i ett särskilt forskningsprojekt med stöd av Vinnova.