Testa dig själv: Är du en shopoholic?
Måste du shoppa för att må bra? Men får samtidigt usel ekonomi? Är du en shoppingmissbrukare? Testa dig själv.
Foto: Scanpix
På en vecka har ett 30-tal personer hört av sig till Ann-Britt Aldeman som är initiativtagare till Köpberoendes stödförening. Hon berättar att två av personerna har känt att det har befunnit sig i en så pass hopplös situation att de har försökt att ta sina liv. Den desperata handlingen ska enligt Ann-Britt Aldeman ha uppkommit efter att personerna velat bli inlagda på behandlingshem men nekats ekonomiskt stöd från socialtjänsten.
- Myndigheterna måste ta ett ansvar för det här, säger Ann-Britt Aldeman.
Föreningen kommer nu att uppvakta folkhälsominister Maria Larsson och målet är att regering ska ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att undersöka hur utbrett shoppingmissbruket är i Sverige.
Personer med köpberoende kan liksom alkoholister och narkomaner uppleva abstinens. En person som är beroende av att handla känner ofta ett sug efter att konsumera och enligt Ann-Britt Aldeman är det i dagens samhälle lätt att finna platser där suget kan dämpas.
Hon pekar på de ökade antalet köpcentra och gallerior och enligt henne har handlandet näst intill blivit en religion som uppmuntras från flera håll.
- Man sänker till och med skatter för att vi ska konsumera mera, säger Ann-Britt Aldeman.
I USA är shoppingmissbruket ett erkänt problem och enligt Ann-Britt Aldeman ligger Sverige cirka tio år efter landet när det gäller effektiva behandlingar och diagnoser.
Det är just mot USA som den nya föreningen nu riktar sina blickar. Precis som där kommer Köpberoendes stödförening baserar sin behandling på kamratstöd. Lokala grupper kommer att byggas upp och nyktra missbrukare kommer att vägleda personer som vill bli fria från sitt beroende.
Utöver hjälpverksamheten kommer föreningen även att arbete med opinionsbildning. Ann-Britt Aldeman tror att arbetet kommer att ge resultat och hon jämför shoppingmissbruket med spelberoendet där opinionsbildningen tillslut gav resultat och lyckades få svenska myndigheter att erkänna att beroendet är ett missbruk som påverkade folkhälsan.
Testa dig själv
Vad av följande passar in på dig?
Storkonsument. Du tänker ständigt på shopping och planerar för nästa köp.
Ökad tolerans. Du köper för allt större belopp eller i större mängder för att uppnå välbehag, kickar och rumskänsla.
Kontrollförlust. Du köper saker du inte behöver, och du köper för pengar du inte har utan att tänka på konsekvensen bara för att du "måste" ha dem. Du misslyckas gång på gång med att finna normal balans i ditt shoppande.
Flykt. Du shoppar för att lindra känslor av ångest, ensamhet, depression, tomhet med mera.
Abstinens. Du blir rastlös och irriterad när du inte har möjlighet att shoppa, och du får ångest efter att du inte har haft kontroll över ditt shoppande.
Lögn och manipulation. Du ljuger och manipulerar om hur mycket du har shoppat, om vad det har kostat, du klipper bort prislappar, slänger kvitton och gömmer undan det du har shoppat, du gömmer kontoutdrag och låneinbetalningar, allt för att slippa konfronteras med ditt shoppande.
Minnesförlust. Du har minnesluckor över vad och för hur mycket du har shoppat. Du glömmer bort i vilka affärer du har varit och när du var där.
Skuld och skam. Du känner skuld- och skamkänslor över allt du shoppat.
Relationspåverkan. Ditt shoppande påverkar dina relationer till anhöriga/närstående och arbetskamrater negativt.
Snabba pengar. Du skjuter på betalning av räkningar, tar snabblån, lånar av andra, begär förskott, pantsätter egna eller andras saker, övertrasserar konton och checkkrediter.
Kriminalitet. Du börjar begå brott för att ha pengar att shoppa, stjäl ur handkassan på jobbet, stjäl från dina barns konton, förfalskar namnteckningar, skriver falska fakturor, förskingrar pengar på jobbet, gör smårån.
Om du svarar ja på minst tre frågor så kan du vara köpberoende och bör söka hjälp. Det går även bra att kontakta Köpberoendes stödförening på e-post: annbrittaldeman@hotmail.com
Så jobbar vi med nyheter